Isvett med övningar inne och ute

Isvett med övningar inne och ute är en aktivitet i Scouternas aktivitetsbank. Våra isar ger möjlighet till härliga naturupplevelser och bra motion. Det finns aktiviteter som passar alla åldrar och som inte är farliga – förutsatt att man lär sig de enkla isvettsreglerna.

För vem passar aktiviteten?

Åldersgrupper: 10-12 år Upptäckarscout, 12-15 år Äventyrarscout, 15-19 år Utmanarscout, 19-25 år Roverscout, 8-10 år Spårarscout, Ledare.

Gruppstorlek: 1-8 pers, 8-15 pers.

Så genomför du aktiviteten


När vi är på en frusen sjö och olyckan är framme är det givetvis bråttom. Den nödställda måste upp fort och få torka och byta kläder. Det gäller liv! Men det bästa är ju att förebygga olyckan genom att lära sig var det är farligt och vad man ska göra om det ändå går galet!

Övningar inomhus

  • Ta upp och prata om isvett i pratringen och/eller i patrullerna.
  • Ge patrullen en bild på en sjö eller låt de rita en sjö med farliga ställen markerade (sund, grund, inlopp, utlopp, avlopp, råk, vass, brygga, vak, vik, ö, strömfåra etc.).
  • Förklara varför man ska ha något mellan sig och personen man räddar, den så kallade ”förlängda armen”. Det kan vara en hansalina, stege, slana, klädesplagg eller en planka.

Övningar utomhus

  • Visa och träna på hur man tar sig upp ur en vak med isdubbar och hur man kastar livlina. Pröva på att göra alternativ till livlinan för att klara sig om man glömt den; t ex stege, slana, rep, planka, knyta ihop kläder.
  • Träna ute på isen, om den är tillräckligt stark.

Litet islexikon

Kärnis är is som bildats utan samtidigt snöfall. Den är hård och genomskinlig. Även den is som under vinterns lopp bildas på undersidan av den gamla isen, är kärnis. Kärnisen bör på sötvatten vara 10 cm för att säkert bära en person. Saltvattenis måste vara tjockare.

Snöis och stöpis är gråaktig och bildas av snömos som frusit. Den har sämre bärighet än kärnis, och mjuknar fortare vid värme.

Skärgårdsis och havsis kräver extra kunskap och uppmärksamhet. Vattenstånd, strömmar, vind och vågor påverkar isen och kan snabbt förändra situationen.

Vårisarna är alltid förrädiska. Efter en natts sträng kyla kan de se nog så fasta och frestande ut. Men bara några timmars dagsmeja kan göra isen så porös att den är livsfarlig. Av de som går ner sig i våris är det inte många som orkar ta sig upp själva – isen faller sönder när den belastas.

Vindbrunnar kallas områden som håller sig öppna när sjön i övrigt har lagt sig. När de sedan får is är de svåra att upptäcka, och är isen snöbelagd är det omöjligt. Vindbrunnar är ett exempel på ojämn eller senare tillfrysning; det går inte att förutse var en vindbrunn finns.

Om du går ner dig på isen

  • Ropa eller vissla på hjälp
  • Ta det lugnt – du har en kvart på dig innan tröttheten gör sig märkbar
  • Trampa vatten och vänd dig åt det håll som du kom ifrån; där vet du ju att det finns hållbar is
  • Lägg upp armarna på iskanten och lossa dubbarna utan att ta av vantarna.
  • Hugg fast dubbarna så långt fram du kan nå. Ta simtag med benen så att du kommer i bröstsimläge
  • Gör kraftiga växelvisa hugg med dubbarna och gör simtag med benen
  • Fortsätt att hasa och krypa till säker is
  • Gå inomhus eller i lä och byt kläder, stå på isolerade underlag
  • Trä plastpåsar utanpå de torra strumporna innan du tar på de våta pjäxorna igen

Detta material behöver du

  • Papper
  • Färgpennor
  • Isdubbar
  • Ispik
  • Livlina
  • Planka
  • Slana
  • Extra klädesplagg

Att tänka på

Träna att ta er upp med isdubbar på ett konstgjort isflak i simhallen. (Det brukar finnas ett sådant, fråga personalen i simhallen om de kan hjälpa er eller om ni kan få låna flaket när ni är och badar!)

Isdubbar och hjälm är bra för säkerheten på isen!

Scoutmetoden

Friluftsliv

Säkerhet

Ge dig aldrig ensam ut på sjöis. Alla i gruppen måste ha säkerhetsutrustning (dubbar och flythjälp), och bör vara simkunniga. Det ska finnas minst två kastlinor och en ispik per grupp. I ryggsäcken kan det vara praktiskt att ha klädombytet i tillslutna plastpåsar eftersom detta ger en god flythjälp. Ryggsäckens midjerem ska vara åtdragen!

Om du åker skidor, spark eller cykel – var medveten om att du kan komma långt ut på svag is genom din fart och genom att tyngden har fördelats över större yta. Går man då igenom isen kan det bli omöjligt att orka bryta sig tillbaka till bärig is.

Ha respekt för isen – lär dig hur du räddar dig själv och andra.

Referenser

”Scoutuppslagsboken”