Sjötermer med övningar

Sjötermer med övningar är en aktivitet i Scouternas aktivitetsbank. Att använda samma ord för vad man gör när man seglar underlättar naturligtvis. Här finns en lista på de vanligaste sjötermerna och några olika sätt att lära ut dem när ni är inomhus.

För vem passar aktiviteten?

Åldersgrupper: 10-12 år Upptäckarscout, 12-15 år Äventyrarscout, 15-19 år Utmanarscout, 8-10 år Spårarscout.

Gruppstorlek: 1-8 pers, 8-15 pers.

Så genomför du aktiviteten


Sjötermscharader

Ge en person eller patrull en sjöterm. De ska sedan ”spela upp” sjötermen utan att prata. De som tittar kan ha en lista över sjötermerna om de håller på att lära sig dem.

Ett alternativ är att ledarna spelar upp charaderna.

Rita sjötermerna

Alla patruller får några viktiga sjötermer var. De ska sedan rita sjötermerna. Sätt upp alla teckningar på väggen låt de andra patrullerna gissa vilka sjötermer som de andra ritat innan ni skriver ut vilken det är.

Para ihop rätt sjöterm med rätt beskrivning eller bild

Ge patrullen en hög med sjötermer på separata lappar. Sedan en hög med förklaring till dem eller bilder som visar termen. Be dem para ihop rätt sjöterm med beskrivning.

Tips: Googla bilder. Skriv ut och laminera så kan ni använda de flera gånger.

Några vanliga sjötermer

Babord: vänstra sidan av en båt då man står vänd för över

Bedarra: vind eller storm avtar i styrka

Beslå segel: rulla eller lägga ihop det på bom eller mast

Bleke: helt vindstilla (”havet som en spegel”)

Bog: båtsidorna på båda sidor om förstäven

Borda: att med båt lägga till vid en annan båt

Brits: fast liggplats

Bära av: hindra båt från att stöta mot eller hugga mot kaj e d

Bärga segel: rädda,ta in seglen så att vinden inte kan verka i dem

Bäring: riktning enligt kompassen

Cunningham: hål med öljett genom vilket en lina dras. Används när man vill sträcka seglet maximalt

Centerbord: rörlig lösköl. Används på flatbottnad båt för att minska krängning och avdrift

Deplacement: 1. volymen av undanträngd vattenmassa, 2. båtens bruttovikt (anges i ton)

Dikt: nära, så mycket det går t ex babord, dikt bidevind

Distans: avstånd

Distansminut: nautisk mil (M), 1 852 m

Dragga: en båt draggar när ankaret inte fått fäste utan släpar efter sjöbottnen

Dreja: dra åt t ex dreja bi =gå upp i vind

Enslinje: rät linje som förenar två punkter på sjökortet

Fall: tåg med vilket segel hissas

Fribord: den del av båtens sida som ligger över vattenytan

Friska i: vinden ökar i styrka

Förhala: flytta ett fartyg genom att hala med rep eller tross

Gast: besättningsmedlem

Gira: avvika från eller ändra båtens kurs

Halkip: ”läppar” av metall för att (på däck eller reling) leda rep, tåg

Hals: tåg med vilket ett segels nedre främre hörn hålls fast och manövreras

Halv vind: Vinden rätt på sidan eller tvärs in, vinkelrätt mot kursen

Handikapp: i tävlingssammanhang försprång eller lättnad; beräknas enligt vissa mättal

Kabellängd: 185,2 m (tiondelen av en distansminut)

Kapell: överdrag över sittbrunn, segel e d

Kapp: kringbyggnad (ofta med dörrar) över nedgångar eller luckor

Kapsejsa: kantra

Kastby: häftig vindstöt

Katamaran: båt med två skrov

Klys: runda fodrade hål i fartygs sida eller däck för tåg eller ankarkätting

Knap: T-formad klots av trä eller metall som används för att lägga fast rep och linor

Knop: 1. sjömansterm för knut, 2. hastighet till sjöss, 1 nautisk mil (1 852 m) per timme

Kölsvin: förstärkning av ett fartygs bottenkonstruktion

Kölvatten: den fåra som bildas i vattnet efter en båt med fart framåt

Lik: lina fastsydd runt kanterna på segel (för att förstärka seglet)

Lodning: bestämning av vattendjup med hjälp av ett lod på uppmätt lina

Logg: anordning för avläsning av båtens fart genom vattnet

Långskepps: i fartygets längdriktning

Låring: sida av akterskeppet

Mantåg: sträckt rep, tåg, att hålla sig i

Manöver: handling som förändrar fartygs kurs eller fart

Marvatten: sägs en båt ligga i när den är vattenfylld men ändå flyter

Mastfisk: förstärkning vid mastens genomgång i däcket

Mojna: vinden avtar

Nautisk mil: distansminut, 1 852 m

Nock: yttersta ändan av en rå, bom, gaffel

Pejla: bestämma bäringen, riktningen, till en viss punkt. Ombord på båtar pejlar man för positionskontroll och bestämning av kompasskurs

Pejlram: en ramantenn för radiopejling som är innesluten i en ringformad isolator

Pejlton: utsänds från radiofyrar

Pulpit: skyddsräcke på däck

Rank: sägs en båt vara om den har dålig stabilitet

Regatta: planerad sammankomst av båtar för tävling eller uppvisning

Reva segel: minska segelytan

Ruff:  kajuta på mindre båtar

Rum sjö: öppen sjö

Röstjärn: används att fästa vanten, dvs mastens stag, i segelbåtar

Samsa: att maka samman och dra åt delar av tågvirke

Sejsa: lägga på en tillfällig bänsel

Skot: tåg eller talja med vilket seglets vinkel mot båtens längdriktning regleras

Skott: skiljevägg lågnskepps eller tvärskepps

Skralnar: sägs vinden göra när den avtar så att man knappt kan hålla kursen

Skrotar sig: gör vinden när den småningom ändrar riktning

Slag: den sträcka en seglare på kryss eglar mellan två vändningar

Stagvända: vända genom vind

Stick i stäv: vinden är rätt för ifrån

Stiltje: vindstilla

Stryka: ro baklänges

Styrbord: högra sidan av en båt då man står vänd för över

Stäv: båtens för och akter

Svaj: Sbåten ligger ankrad på svaj när den kan svänga runt sitt ankare

Toft: säte eller roddbänk tvärskepps i mindre båtar

Trimaran: båt med tre skrov

Vant: mastens stag i tvärskeppsriktningen

Vindöga: den punkt på horisonten varifrån vinden tycks blåsa

Vricka: ro med en åra