Scouternas projekt Värsta fördomen (2012-2015) var ett normkritiskt, antirasistiskt projekt med syfte att lyfta frågor om mångfald och inkludering både inom och utanför Scouterna. Texten nedan är hämtad från ett av de metodmaterial som togs fram inom ramen för projektet. På ledascouting.se finns flera övningar och aktiviteten som knyter an till texten.

Vad är rasism?

Rasism är i grunden en idé om att mänskligheten kan delas in i separata grupper, ett ”vi” och ett ”de”. Gruppindelningen görs oftast baserat på biologi (ras) eller kultur. Den rasistiska idén går även ut på att människors personlighet, intellekt och moral är konstant och kan förklaras med biologi eller kultur. Utifrån den tanken definieras sedan grupperna som olika mycket värda, vilket används som ursäkt för att behandla de grupper som enligt den rasistiska normen är lägre stående på ett sämre sätt.

Att sortera in människor i grupper och att tänka att den egna gruppen är den bästa är förmodligen något som människor gjort i alla tider. Under de senaste 500 åren har dock rasistiska tankar legat till grund för erövring av länder och utnyttjande av människor, tidsperioden brukar vanligtvis kallas kolonialismen. Rasismen som ideologi däremot började växa fram under 1800-talet då vetenskapsmän kunde se hur olika djurarter var besläktade med varandra genom miljoner års utveckling, och drog slutsatsen av människan bestod av olika raser med separat utveckling. Samtidigt var bland annat konsten och litteraturen fokuserad på nationen och att framställa det egna landet som något alldeles särskilt i jämförelse med andra. Tillsammans stärkte de här företeelserna varandra och idén om att olika grupper av människor var absolut olika varandra.

Rasistiska och andra diskriminerande eller kränkande idéer som i historien ansetts vara okej har satt spår i samhället. Både hur lagar ser ut, hur myndigheter arbetar och hur majoritetsbefolkningen tänker och beter sig. Det här kallas strukturell rasism. Vanliga exempel på så kallad strukturell rasism (att en stat har lagar som diskriminerar vissa grupper och gynnar andra) är USA:s eller Sydafrikas tidigare apartheidsystem, där svarta personer inte fick sitta i samma del av bussen som vita, dricka ut samma offentliga vattenkranar, rösta eller ha vissa jobb.

Varför har en del personer rasistiska åsikter?

Säkert finns det mängder med individuella anledningar till varför någon har rasistiska åsikter. På samhällsnivå och genom historien syns det dock att antalet rasistiska handlingar och rasistiskt motiverade brott ökar i ekonomiskt svåra tider. Psykologiskt kan rasistiska åsikter eventuellt kopplas till att frustration ofta ger upphov till aggression, och när någon inte kan bli arg på det som egentligen är orsak till ilskan så riktas den mot oskyldiga individer eller grupper.

Även rädsla och okunskap förs ofta fram som anledningar till varför någon har rasistiska åsikter. Argument som ”de kommer hit och tar våra jobb/tjejer” kan till exempel visa på en rädsla för att förlora något. Rasism kan förstås som ett system för att skydda de fördelar en grupp har gentemot en annan.

Olika grundidéer

Som nämnts ovan kan rasismen grundas i föreställningar om biologiskt eller kulturellt medfödda egenskaper. När rasismen växte fram som ideologi under 1800-talet var den biologiska tanken starkast, men nuförtiden argumenterar de flesta med rasistiska åsikter utifrån kulturell eller religiös skillnad. Oavsett grund är tanken att grupper som är för olika inte kan leva tillsammans, och inte bör blandas.

Biologisk rasism

Inom den biologiskt definierade rasismen är tanken att människor är uppdelade i raser som genetiskt kan skiljas från varandra. Vem som tillhör vilken ras markeras genom till exempel hudfärg, kroppsbyggnad, skallstorlek, näsa, ansiktsform, och så vidare. Raserna har dessutom olika förutbestämda förmågor, färdigheter, begåvningar.

Från omkring 1700-talet till mitten av 1900-talet försökte forskare bevisa att de biologiska skillnaderna genom att mäta skallar, näsor, armar, pannben med mera. Mätresultaten kunde inte bevisa någonting och efter andra världskriget dog det vetenskapliga intresset för att särskilja mänskliga raser ut. Det finns ingen vetenskaplig grund för påståendet att människor skulle kunna delas in i raser.

Kulturell och religiös rasism

Rasism har kommit att få en större betydelse än att bara handla om raser, eftersom det inte finns någon vetenskaplig grund för idén. Numera omfattar rasism även gruppindelning baserad på hudfärg, kultur, etnicitet eller var någon är född.

Den kulturellt eller religiöst motiverade rasismen menar att det är skillnad mellan etniska grupper eller kulturer. Vanligt inom kulturell eller religiös rasism är att hävda att våldsamhet, kvinnoförtryck, brottsbenägenhet och så vidare, är en del av en kultur eller en religion.

Etnopluralism kallas tanken att olika folkslag och kulturer kan accepteras, men att de ska leva åtskilda på den plats där de ”hör hemma” och att de inte får blandas.

Strukturell rasism

Den strukturella rasismen handlar om att samhällets rådande normer, osynliga regler och föreställningar bidrar till att skapa och återskapa tankar och beteenden som gör att de som inte passar in i normen får det sämre än dem som passar in. Normerna utgår från det som anses vara normalt i ett samhälle.

De ojämlika förhållanden som blir resultatet av den strukturella rasismen märks på många ställen, till exempel att människor med svenskt ursprung har lättare att få arbete och bostad än personer med utländskt ursprung. Att områden där många med svenskt ursprung bor ofta har högre social och ekonomisk status än områden där många med utländskt ursprung bor. Eller att barn och unga med svenskt ursprung behandlas annorlunda i skolan än barn och unga med utländskt ursprung.

Media har en stor och viktig roll i hur vi förstår vår omvärld. Vem som får synas och hur olika grupper eller människor beskrivs påverkar allmänhetens bild av dem. Till exempel har studier visat att många som bara fått sin kunskap om islam via media har en negativ inställning till islam och muslimer, eftersom medierna bara tog upp negativa saker som våld, terrorattentat, krig och kvinnoförtryck på ett onyanserat och stereotypt sätt.

I Sverige är det olagligt att behandla någon sämre på grund av kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Ändå är det många som upplever att de blir dåligt behandlade på grund av detta.

Vardagsrasism

Ordet vardagsrasism kan användas för att förklara och analysera handlingar som är konkreta och subtila till sin natur. Det kan till exempel vara kommentarer och blickar som kan vara svåra för en utomstående att se, men för den som utsätts för dem är det mer märkbart. Det kan också vara att en person gör skillnad på andra utifrån nationalitet eller kultur och behandlar personer med svenskt ursprung annorlunda än personer med utländskt ursprung.

Att utsättas för vardagsrasism eller annan strukturell rasism kan göra att den som utsätts känner sig utanför eller är rädd för att utsättas för rasistiska hot eller våld. Det i sin tur kan göra att den som utsätts för rasism känner sig frustrerad och osäker. Det kan också leda till känslor av sorg, ilska och förnedring.

Islamofobi, afrofobi, antisemitism och antiziganism

Vissa grupper utsätts oftare och tydligare för rasism och diskriminering än andra. Till exempel personer med afrikanskt ursprung (afrofobi), judar (antisemitism), romer (antiziganism), och muslimer (islamofobi). Det finns särskilda idéer om till exempel muslimer att de försöker ta över det svenska samhället genom massinvandring och att föda många barn, eller att judar försöker försvaga svenskheten genom att vilja ha ett mångkulturellt samhälle.

När det gäller de ovan nämnda grupperna finns det ofta samband mellan det som händer i vår omvärld, hur det rapporteras i media och den rasism och diskriminering som personer som sägs tillhöra de grupperna utsätts för. Ett exempel är de krig och den sociala och politiska osäkerhet som råder i Mellanöstern som framförallt påverkar människor med muslimsk eller judisk bakgrund. Det kan handla om att personer som har judiskt ursprung utsätts för hat och fördomar som är kopplade till konflikten mellan Israel och Palestina, eller hat och fördomar riktade mot muslimer på grund av terrordåd som sker i länder runtom i världen.

Rasism och diskriminering uttrycks ofta likadana oavsett vilken grupp som är måltavla för hatet, även om det naturligtvis också finns uttryck som kan kopplas till hat mot en viss grupp. Också i historiskt har hatet sett likadant ut, däremot har de utsatta grupperna förändrats.

Antirasism

Det hörs på ordet antirasism att det är något som är emot rasism. Motsatt rasismens idéer står antirasismen för alla människors lika värde och att alla människor påverkas av normer i det sammanhang de befinner sig i. Ingen människas egenskaper är förutbestämda av kultur, religion, geografi eller biologi. Antirasismen står för ett jämlikt samhälle där människor inte diskrimineras, var sig på grund av härkomst och kulturell bakgrund, eller av någon annan anledning.

Antirasismen är politisk, eftersom den vill förändra samhället till att bli mer jämlikt. Det finns också en ton av aktivism i antirasismen, det handlar inte bara om idéer utan också om att kämpa för att de antirasistiska idéerna ska bli verklighet.