Utan mat kan vi inte leva, och det räcker inte med vilken mat som helst utan den behöver också vara näringsriktig för att kroppen ska må bra och orka. Visste du att idag lever omkring 850 miljoner människor i världen i hunger, av de är 200 miljoner barn under 5 år som räknas som undernärda eller svältande?

Hållbarhetsmål 2 handlar om att ingen ska behöva gå hungrig och att vi ska vara trygga med att vi kan producera mat som är bra för både människa, djur och natur. Jordbruket måste ha god produktivitet, särskilt det småskaliga jordbruket. Både jordbruket och livsmedelsförsörjningen måste också vara hållbara. De ska inte skada ekosystemen och den biologiska och genetiska mångfalden. Eftersom många människor är beroende av jordbruket, måste hela livsmedelskedjan vara motståndskraftig mot bland annat naturkatastrofer.

Att ingen ska gå hungrig känns kanske självklart och enkelt att lösa, men hunger hänger ihop med flera av de andra globala målen som omfattar både orsaker till hunger och vad hunger kan leda till. Fattigdom är en av orsakerna och genom att arbeta med och verka för hållbarhetsmål 1 – Ingen fattigdom kan vi påverka orsaken till hunger och bidra till att uppnå hållbarhetsmål 2 – Ingen hunger. De är beroende av varandra. Hunger, fattigdom och brist på resurser kan leda till konflikter och att ens familj har behöver fly, eller tvärtom krig och konflikt orsakat att familjen behöver fly och nu lever utan tillgång till säker och hälsosam mat i exempelvis ett flyktingläger. Naturkatastrofer som torka och översvämningar orsakade av klimatförändringar (hållbarhetsmål 13) påverkar tillgången till mat och möjligheten att odla och transportera mat. Utan vettig mat i skolan är det svårt att koncentrera sig och lära sig saker, då hotas rätten till utbildning och hållbarhetsmål 4 – God utbildning för alla. Att leva på gränsen till svält eller undernäring leder till svårigheter att lära sig saker och att kunna arbeta. Ojämställdheten i världen gör att det ofta är flickor och kvinnor som blir utan när maten är en bristvara, vilket gör att både hunger ojämställdhet samverkar i en ond cirkel.

Vad vi äter, var det vi äter kommer ifrån och hur det har producerats har stora effekter på klimat och miljö. Om hela världen ska kunna äta sig mätta på mat som är nyttig för de, behöver vi tänka på vad det är vi äter. Olika livsmedel har nämligen olika stor klimatpåverkan vid produktion och transport. Att ingen ska gå hungrig handlar därmed också om hur vi nyttjar jordens resurser inom matproduktionen.

Vilka är de stora bovarna för klimatet i Sverige då när det kommer till mat och klimat? Främst är det köttprodukter där nöt och lamm har störst påverkan på klimatet. Importerade varor som flygs till Sverige tillhör också de värsta bovarna. Godis och snacks har faktiskt också en stor klimatpåverkan, eftersom de kräver flera steg i produktion för att ta fram olika typer av godis. Det är heller inte speciellt nyttigt, och därför egentligen bara ett slöseri på resurser. Läs om olika matvarors miljöpåverkan här.

Här är WWF:s 5 tips om hur en kan äta mer klimatsmart.

Vad vi scouter i Sverige kan göra

Vad vi scouter i Sverige kan göra

Det är viktigt att vara medveten om dessa samband när vi går och handlar, till exempel i Scoutkåren. Ingen ska såklart vara hungrig och hur säkerställer vi i sin tur att vår mat gör minsta möjliga avtryck på klimatet? Till exempel skulle ni kunna införa en köttfri månad i kåren eller starta en påverkanskampanj på er skola. Eller varför inte starta med ett godislöfte i patrullen under en månad och peppa varandra på veckomötet? Som scouter kan vi ta ansvar både i våra egna liv och i vår verksamhet för att maten vi köper och äter är hållbart producerad genom att köpa varor som är etiskt eller ekologiskt märkta, producerade så nära som möjligt och äta det som är i säsong för att minska transportsträckan för det som importeras.

För många i Sverige är hunger en del av verkligheten. Barn som under lov när det inte finns skolmat inte kan äta sig mätta, eller personer som saknar bostad är särskilt utsatta. Här kan kåren tillsammans med andra organisationer i lokalsamhället göra aktiviteter som både möter behovet av mat och som öppnar upp verksamheten och bjuder in fler till scoutkåren, ex genom att göra friluftsaktiviteter under lov där deltagarna kan äta som en del av aktiviteten. Genom ett fantastiskt scoutinitiativ i Danmark bjuder kårer i hela landet in alla i lokalsamhället till folkkök och middag för sammanhållning och mot ensamhet under en vecka i början av februari. Läs mer om hur danska scouterna gör här. Materialet är på danska.

Vi kan lära oss om hur kroppen mår bäst när vi äter bra saker och vi kan påverka politiker och andra med makt lokalt att göra mer hållbara val för exempelvis skolmaten. Hur vill du påverka? Vem vill du utmana?