s

Spårarscouten går oftast i årskurs 2 eller 3 i skolan. I den här åldern har barnen fått ganska god kontroll över sin kropp, som har blivit betydligt starkare och mer koordinerad än i förskoleåldern. De kan oftast knyta skor och rita föreställande och har kontroll på sin finmotorik när det till exempel gäller att sy.

I Scouterna har spårarna fått upp spåret på något nytt och vågar sig därför utanför hemmiljön med stort mod och med upptäckarglädje. De lär sig bäst genom att göra, och med kompisarna i Scouterna får de göra saker på riktigt, i sitt rätta sammanhang.

Spårarna utvecklas genom uppdrag och äventyr med ett tydligt stöd från vuxna. De skapar kontakter utanför skola och familj, med jämnåriga, äldre och vuxna genom Scouterna. Spårarna utvecklas och får allt lättare att reflektera över vad de varit med om och vad som har hänt. Fantasin sprudlar och genom hajker och äventyr är det lätt att leva sig in i andra världar. När det är dags att gå vidare mot upptäckarna är spårarna redo för större utmaningar.

Den stora spårarboken

Den stora spårarboken

Den stora spårarboken är en guide som ska hjälpa spårare att bättre förstå vad scouting, och framförallt spårarscouting, handlar om. I form av en serie förklarar den pedagogiskt olika delar av scoutmetoden och de olika målspåren för spårarscouterna.

Blädderexemplar av Spårarboken

Ledarguide till Den stora spårarboken

Det finns en ledarguide till Den stora spårarboken som ger en överblick över bokens innehåll och tips kring hur boken kan användas. Guiden är tänkt att fungera som ett hjälpande verktyg, en förklaring till och som inspiration för hur ni kan bedriva spårarscouting med stöd av Den stora spårarboken.

Ladda ner Ledarguide till Den stora spårarboken

Kort om Den stora spårarboken

I boken får vi möta spårarnas maskot, räven Tofs, en ny spårarpatrull och flera olika figurer som hjälper till med att förklara spårarscouting. Det är älvan Solfina, som är bra på Fantasi och kreativt uttryck. Scoutonauten Klara är en hejare på att vara Aktiv i gruppen, på Ledarskap och Relationer. Grindal, Vägvisaren, är en riktig naturmänniska som fokuserar på målspåren Känsla för naturen och Förståelse för omvärlden. Pionjären Mary Ellen sysslar med Problemlösning, Fysiska utmaningar och att Ta hand om sin kropp. Äventyrarscouten Josefin pratar med de yngre scouterna om att fundera på de stora frågorna – Självinsikt och självkänsla, Existens och Egna värderingar.

Målspåren och scoutmetoden kan vara lite svåra att förklara för spårarscouter, men genom att de får möta bokens olika karaktärer förklaras det på ett enkelt sätt vad man kan syssla med inom Scouterna. De olika kapitlen tipsar också scouterna om aktiviteter som kan kopplas till de olika målspåren.

Låt spårarscouterna läsa boken och prata om dess innehåll tillsammans. Vad gör egentligen de olika karaktärerna? När ni på scoutmötet gör aktiviteter kopplade till ett visst målspår kan ni prata om de olika karaktärerna så att det blir tydligare för scouterna vad ni egentligen håller på med.

Målspår för Spårare

Målspår för Spårare

Här presenteras spårarscouternas målspår. Genom att läsa alla målspåren får du en bra bild över vad ni tillsammans kan göra och sträva efter. Målspåren har lite olika karaktär. Vissa kan ni arbeta med hela tiden medan ni med andra behöver göra specifika aktiviteter kring för att uppnå.

Under en termin är det lagom att välja ut 3-5 målspår som ni arbetar fokuserat kring. Välj målspår från de olika ballongknippena. I Aktivitetsbanken är det enkelt att söka fram aktiviteter som går att koppla till de målspår ni valt.

Aktiv i samhället

Spåraren övar sig i demokrati genom att ta ställning i enklare frågor och delta i enkla beslutsprocesser. Scouten får göra en insats för sin omvärld

Känsla för naturen

Spåraren känner sig trygg i naturen och lär sig att det är viktigt att vara rädd om den. Scouten får möjlighet till goda naturupplevelser i patrullen

Förståelse för omvärlden

Spåraren får möta olika kulturer i Sverige och i världen. Scouten utvecklar ett öppet och nyfiket förhållningssätt till olika sätt att leva.

Relationer

Spårarscouten utvecklas till en bra kompis och får förståelse för andras känslor. Scouten utvecklas socialt och fungerar bra i patrullen. Samtidigt lär scouten sig att vara tydlig med sina gränser, att lyssna på sig själv och att bejaka sina känslor.

Ledarskap

Spårarscouter börjar öva ledarskap i patrullen genom att ansvara för att gruppen löser kortare enkla och praktiska uppgifter. Scouten instruerar även sina kompisar i enklare uppgifter.

Aktiv i gruppen

Spåraren övar på att ta plats i gruppen, att vara med och känna tryggheten att testa, våga och kanske misslyckas. Scouten samarbetar konstruktivt och känner trygghet i patrullen.

Självinsikt och självkänsla

Spårarscouten får möjlighet att utveckla en god självbild genom att känna trygghet och bekräftelse. Scouten har förståelse för att alla är olika och ser olika ut.

Existens

Spårarscouten får börja fundera över existentiella och andliga värden. Scouten uppmuntras att våga ställa frågor om livet och blir medveten om att det finns många olika religioner och livsåskådningar. Scouten får känna trygghet i att fundera kring och ställa existentiella frågor.

Egna värderingar

Spårarscouten får utrymme att reflektera över vad som är rätt och fel och lär sig om scoutings värderingar. Scouten funderar över begrepp som rätt, rättvisa, respekt, hänsyn och att ta ansvar.

Fantasi och kreativa uttryck

Spåraren upptäcker glädjen i att uttrycka sig kreativt på olika sätt och får visa upp något han eller hon är bra på. Scouten får tillfälle att leva sig in i sagor och berättelser.

Kritiskt tänkande

Spårarscouten övar på att förstå sina kamrater och att lyssna. Scouten utvecklas i att förstå att allt vi hör inte är sant, och att själv undersöka sanningen.

Problemlösning

Som spårarscout fokuseras problemlösningen på aktiviteter som stärker gruppen och som har tydliga och snabba resultat. Scouten utvecklar ett nyfiket och konstruktivt sätt att se på uppgifter.

Fysiska utmaningar

Spårarscouten upptäcker och utvecklar glädjen i att röra sig och tränar sin kroppskontroll genom lek. Scouten utvecklar sina finmotoriska färdigheter. Spåraren accepterar sina och andras individuella förutsättningar.

Ta hand om sin kropp

Spåraren upptäcker att kroppen reagerar olika beroende på vad den utsätts för (till exempel beroende på mat och dryck, ansträngning, sömn och väder). Målet är att scouten lägger grunden till en positiv kroppsuppfattning. Scouten lär sig svara på sin kropps behov och agera så att den mår bra.

 

Scoutmetoden för Spårare

Scoutmetoden för Spårare

Scoutmetoden är en pedagogisk helhet där allting hänger ihop. Det är denna metod som all verksamhet i Scouterna bygger på och den består av sju delar, learning by doing, stödjande och lyssnande ledarskap, symboliskt ramverk, patrullsystemet, friluftsliv, lokalt och globalt samhällsengagemang och scoutlag och scoutlöfte.

För att till fullo kunna utnyttja scoutmetodens styrka krävs att scouterna börjar öva tidigt och att komplexiteten ökar stegvis. För varje del i scoutmetoden finns en åldersanpassning. Här kan du läsa om hur scoutmetodens delar anpassas för spårarscouter.

 

Learning by doing

Spårarscouterna gör saker själva, efter instruktioner. Den vuxna ledaren ser till att scouten får lagom svåra saker att öva på. Enkla, korta reflektioner fångar upp spårarscouternas upplevelser. Patrullen dokumenterar sin verksamhet med stöd av ledaren, till exempel genom foton och teckningar.

Stödjande och lyssnande ledarskap

Den vuxna ledaren fungerar som en fast punkt, som ger handfast ledning för vad scouterna gör och hur de gör det. Spårarledaren är en god lyssnare som ger alla möjlighet att vara med, och att få visa eller berätta vad de upplevt. Ledaren skapar normer.

Symboliskt ramverk

Symboliska ramverk skapas ofta genom sagor. De är enkla att förstå och har ett tydligt positivt budskap (till exempel superhjältar). De vuxna ledarna har största delen av ansvaret i att välj ut ramverken som används. Patrullerna får ofta namn och symboler av ledarna, som scouterna får reflekterat över. Återkommande, enkla inlednings- och avslutningsceremonier på alla möten, till exempel tända lykta, pratpinne eller scoutbönen.

Patrullsystemet

Patrullen planerar något scoutmöte eller någon aktivitet för sin patrull eller för andra patruller tillsammans med scoutledaren. I patrullen tilldelas inga roller utöver patrulledare. Patrulledaren utses av vuxna ledare för 2-3 möten i taget eller motsvarande. Alla får prova att vara patrulledare.

Friluftsliv

Spårarscouterna övar på att vara utomhus och upptäcka naturen i sitt närområde. Spårarscouterna får hjälp att upptäcka och reflektera över naturens finurlighet. Spårarscouterna är ute tillsammans med sina patrullkompisar och vuxna ledare. Spårarna är delaktiga i planeringen av sitt friluftsliv.

Här hittar du tips på friluftsaktiviteter och andra nyttigheter.

Lokalt och globalt samhällsengagemang

Engagemanget består av konkreta handlingar med ett synligt resultat. Samhällsinsatser handlar ofta om det som berör scouterna i deras närhet, till exempel plocka skräp, bättre skolmat. Ledaren har en tydlig roll i att hitta de frågor som scouterna kan arbeta med. Engagemanget kopplas till internationella konkreta aspekter (till exempel genom att undersöka matens ursprung, samla pengar till ett fadderbarn, eller att möta äldre scouter som haft utbyte med ett annat land).

Scoutlag och scoutlöfte

Scoutlagen utgör grunden för hur spårarscouterna agerar mot varandra. Tillsammans jobbar scouter och ledare med att förstå vad scoutlagen betyder och hur det påverkar deras liv. Scouterna reflekterar över vad det betyder att lova att vara en sjyst kompis, och hur det känns att bli sviken.

Märken för Spårare

Märken för Spårare

Märkena är indelade i fyra kategorier: tillhörighetsmärken, deltagandemärken, intressemärken och bevismärken. Alla scoutkårer ser olika ut och skiljer sig åt när det gäller hur mycket man vill jobba med märken. En del kårer använder inte märken alls. Det går lika bra att arbeta med en, flera eller ingen av märkeskategorierna.

Deltagandemärken för Spårare

Scouterna får deltagandemärkena som ett minne för vad hon eller han har upplevt tillsammans med patrullen. Precis som med märken som delas ut efter hajker och läger delas deltagandemärkena också ut till alla som har deltagit, oavsett om de varit med hela tiden eller bara delar av tiden.

För spårare finns det fyra deltagandemärken och de representerar deltagande under en viss tid (under en termin eller motsvarande) då man har arbetat med scoutmetoden och utvecklats längs målspåren. Precis som ett märke från ett läger blir ett deltagandemärke ett minne av upplevelserna patrullen haft tillsammans.

Alla scouter i en patrull eller avdelning får ett likadant deltagandemärke, oavsett om det var deras första eller fjärde termin, eftersom de delar samma upplevelse. Det spelar ingen roll vilken ordning ni väljer att dela ut märkena men bestäm inför varje termin/tidsperiod vilket ni kommer att dela ut i slutet.

Märkena har olika namn och motiv. Låt er inspireras av det när ni lägger upp programmet och skapar symboliska ramverk om ni vill, men ni kan lika gärna göra något helt annat.

Bevismärken för Spårare

Bevismärkena ger scouten tillträde till något (till exempel att använda kniv) efter att han eller hon har visat att de kan utföra det på ett säkert sätt. Det är ledarens uppgift att bedöma om, och när, det är lämpligt att jobba med och dela ut märket. Det finns rekommendationer för i vilken ålder de är lämpliga att arbeta med men i slutändan är det du som ledare som bestämmer när scouten är mogen för att börja använda till exempel kniven. 

Simning

Kniv

Yxa och såg

Tillhörighetsmärken för Spårare

Som scout tillhör man inte bara en patrull och en åldersgrupp utan ibland också en avdelning. Dessutom är man medlem i en scoutkår, kanske en samverkansorganisation och en världsorganisation.

Genom tillhörighetsmärken och symboler skapas en känsla av gemenskap i en grupp och visar andra varifrån man kommer. För att bygga upp tillhörighet till en åldersgrupp finns det spårar-, upptäckar-, äventyrar-, utmanar-, och rovermärken. Tillhörighetsmärken för patrullen kan vara kul att göra själv och då arbetar ni dessutom med målspåren, Fantasi och kreativa uttryck och Fysiska utmaningar när ni tillverkar dem! I Scoutshopen finns också färdiga patrullmärken att köpa ifall ni hellre vill göra det.

Spårarscout

Märkesplacering

I den bifogade pdf-filen ser du hur scoutmärkena ska placeras på scoutskjortan.
Ladda ner filen: Märkesplacering.pdf