d

Upptäckarscouten går oftast i årskurs 4 eller 5 i skolan. I den här åldern sker en kraftig utveckling mot större självständighet. Upptäckarscouten kan ta vara på sig själv i betydligt större utsträckning än yngre scouter. Många av barnen i den här åldern har inte längre någon barntillsyn (till exempel fritids) på eftermiddagarna utan ser efter sig själva. De träffar ofta kompisar eller intresserar sig för fritidsaktiviteter på egen hand. De klarar av att fatta de beslut som krävs för att lösa praktiska problem de möter.

I upptäckaråldern kan det vara stora skillnader mellan varje barn, men i Scouterna får alla utrymme att utvecklas på sina villkor. Många upptäckare brinner för omvärlden och i Scouterna engagerar de sig i samhället tillsammans på ett konkret sätt. Upptäckarna testar olika roller och utmanas att ta plats genom äventyr och upplevelser.

10–12-åringar lever sig gärna in i berättelser och friluftslivet fyller en viktig roll. Upptäckaren möter både äldre och yngre scouter och har redan provat att ha naturen som vardagsrum när det är dags att bli äventyrare.

Upptäckten

Upptäckten

I boken Upptäckten får vi träffar upptäckarpatrullen Vildarna och får följa med på deras aktiviteter. Boken riktar sig till upptäckarscouterna själva, och med hjälp av boken får upptäckarscouten lära sig mer om vad man kan göra som upptäckarscout. Den ska även inspirera till att få scouten involverad i mötesplaneringen. Vad är egentligen scouting och vad är det som gör att det vi gör blir scouting? Förhoppningsvis hittar scouten svaren på dessa frågor i boken.

Blädderexemplar av Upptäckten

Upptäckten består av kortare kapitel som är lätta att läsa både var för sig och i följd. Kapitlen börjar med en berättelse om Vildarna som kan kopplas till några av målspåren. Till exempel får vi följa med Vildarna ut på en vandring, höra om när de löser chiffer eller när de är oense om vilken väg de ska ta.

I boken finns rosa ballonger med texten ”Mål” på. De förklarar målspåren på ett sätt som upptäckarscouter kan förstå och de finns utsatta i kapitlet som kan kopplas till det målspåret. Målspåren har dock andra namn än vad vi är vana vid, Fantasi och kreativt uttryck kallas till exempel Min fantasi och Lokalt och globalt samhällsengagemang kallas för Världsförbättraren. Små rutor med överskriften Scoutmetod finns också utspridda i boken. De förklarar Scoutmetodens olika delar. På sidan 16 i boken förklaras målspåren och scoutmetoden. Där finns även en bra ballongillustration med alla målspår.

Målspår för Upptäckare

Målspår för Upptäckare

Här presenteras Upptäckarnas målspår. Genom att läsa alla målspåren får du en bra bild över vad ni tillsammans kan göra och sträva efter. Målspåren har lite olika karaktär. Vissa kan ni arbeta med hela tiden medan ni med andra behöver göra specifika aktiviteter kring för att uppnå.

Under en termin är det lagom att välja ut 3-5 målspår som ni arbetar fokuserat kring. Välj målspår från de olika ballongknippena. I Aktivitetsbanken är det enkelt att söka fram aktiviteter som går att koppla till de målspår ni valt.

 

Aktiv i samhället

Upptäckaren vidareutvecklar sin förmåga och kunskap om demokratiska arbetsformer. Upptäckarscouten möter samhället och får möjlighet att göra en aktiv insats för sin omvärld och för en hållbar utveckling.

Känsla för naturen

Upptäckaren känner sig hemma i naturen och lär sig visa respekt för den. Upptäckarscouten förstår att saker vi människor gör kan påverka naturen. Scouten engagerar sig för att värna naturen i sin vardag.

Förståelse för omvärlden

Upptäckaren får möta olika kulturer i Sverige och i världen. Scouten får insikt om att människor har olika villkor och förutsättningar. Scouten kan sätta sig in i andras situation och känner engagemang för människor både lokalt och globalt.

Relationer

Upptäckarna tar ansvar för att alla i gruppen mår bra. Scouten får möjlighet att hitta vuxna förebilder och att fundera över känslor och kärlek. Upptäckaren får tillfälle att förstå att våra handlingar påverkar andra.

Ledarskap

Som upptäckare får scouten öva sitt ledarskap i patrullen. Uppgifterna blir mer komplicerade och kräver fler steg men resultaten är tydliga och konkreta. Scouten tar ansvar för och hjälper gruppen framåt.

Aktiv i gruppen

Upptäckaren lär sig mer om sig själv och om hur han eller hon fungerar i patrullen. Genom övningar och reflektion hittar man sätt att prata om positiva och negativa upplevelser i gruppen. Gruppen utvecklas till att låta alla komma till tals.

Självinsikt och självkänsla

Upptäckaren utvecklar respekt för olikheter och agerar för att stötta och lyfta fram sina kamrater. Scouten upptäcker hur han eller hon reagerar fysiskt, mentalt och känslomässigt i olika situationer, till exempel under stress, med- och motgång, grupptryck och lär sig att hantera det. Scouten utvecklar en god självbild genom att känna trygghet och få bekräftelse och får möjlighet att upptäcka starka och svaga sidor hos sig själv.

Existens

Som upptäckare får scouten utrymme att själv utforska andlighet i olika former – både religiösa och ickereligiösa. Scouten får mer kunskap om olika trosinriktningar och sätt att leva och lär sig respektera skillnader. Scouten ställer frågor om livet.

Egna värderingar

Upptäckarscouten utvecklar förståelse för olika etiska ståndpunkter och bildar egna uppfattningar. Upptäckaren reflekterar över scoutings värdegrund. Scouten tar ställning för ett positivt och respektfyllt förhållande till andra.

Fantasi och kreativa uttryck

Under sin upptäckartid utvecklar scouten sin förmåga att uttrycka sig kreativt på olika sätt. Scouten får tillfälle att utveckla ett kreativt och fantasifullt tänkande. Upptäckaren får och ger inspiration till andra för att utveckla färdigheter och uttryckssätt som passar honom eller henne.

Kritiskt tänkande

Upptäckarscouten utvecklar inte bara ifrågasättandet av vad som är sant och falskt, utan får också träna på att skapa sig en egen uppfattning. Scouten undersöker och testar sina föreställningar och tränar på att förklara dem för andra i patrullen.

Problemlösning

Upptäckarscouten får lära sig testa olika idéer och att vrida och vända på problem för att hitta fler och bättre lösningar. Scouten uppmuntras att jobba med nya infallsvinklar, både som del i patrullen och på egen hand. Upptäckaren är öppen för förslag och vågar testa nya idéer.

Fysiska utmaningar

Upptäckaren får tänja sina gränser genom att delta i både fysiskt krävande och finmotoriska utmaningar. Scouten känner stolthet över att utveckla nya färdigheter på en individuellt anpassad nivå.

Ta hand om sin kropp

Som upptäckare får scouten förståelse för vad han eller hon mår bra och dåligt av. Scouten får förståelse för hur kroppen reagerar vid olika tillfällen (till exempel beroende på mat och dryck, ansträngning, kyla, värme och sömn) och gör utifrån det val för sin livsstil.

Scoutmetoden för Upptäckare

Scoutmetoden för Upptäckare

Scoutmetoden är en pedagogisk helhet där allting hänger ihop. Det är denna metod som all verksamhet i Scouterna bygger på och den består av sju delar, learning by doing, stödjande och lyssnande ledarskap, symboliskt ramverk, patrullsystemet, friluftsliv, lokalt och globalt samhällsengagemang och scoutlag och scoutlöfte.

För att till fullo kunna utnyttja scoutmetodens styrka krävs att scouterna börjar öva tidigt och att komplexiteten ökar stegvis. För varje del i scoutmetoden finns en åldersanpassning. Här kan du läsa om hur scoutmetodens delar anpassas för upptäckarscouter.

Friluftsliv

Upptäckarscouterna vistas i olika miljöer, allt längre bort från hemmet. Friluftslivet fokuserar på upptäckarglädje och kreativitet, och är en naturlig arena för att fundera över livets allvar. Upptäckarscouterna är ute tillsammans med sina patrullkompisar, ledaren finns med i bakgrunden. Upptäckarscouterna har en viktig roll i planeringen av hajker etc.

Learning by doing

Upptäckarscouterna lär sig genom att göra allt i sitt rätta sammanhang (till exempel elda för att kunna laga mat). Närvarande vuxna stöttar så att scouten får bekräftelse och inte bara lär sig genom misstag. Reflektion är en naturlig del av verksamheten, fokuserat på vad scouten har upplevt och hur det kändes. Patrullen ansvarar för sin dokumentation, till exempel i en loggbok eller på en blogg.

Stödjande och lyssnande ledarskap

Den vuxne ledaren är tydligt närvarande och ger ramar utan att vara styrande. Ledaren ger scouterna uppgifter som de löser själva. Alla scouter som vill får testa att själva vara ledare, med den vuxne ledaren som tydligt stöd och hjälp till reflektion.

Symboliskt ramverk

Symboliska ramverk skapas kring sagor eller verkliga personer. De är enkla att förstå, men har ett större djup än spårarscouternas ramverk. Upptäckarscouterna är med och bestämmer om vilka symboliska ramverk man använder. Patrullen har sina egna symboler och känner tillhörighet med patrullens namn. Scouterna har reflekterat över namnet, oavsett om de har valt det eller fått det. Ceremonier kan vara mer komplicerade, och inleda reflektion och samtal om livsfrågor.

Patrullsystemet

Patrullen planerar några möten eller en hajk själva. Alla i patrullen har tydliga roller eller uppgifter för en termin eller motsvarande. Det finns fasta roller att välja och alla får prova på de roller man vill. Den vuxna ledaren fördelar rollerna mellan scouterna. Ibland samlas alla scouter som har samma roll till rollmöten för att utvecklas ytterligare.

Lokalt och globalt samhällsengagemang

Samhällsengagemanget består av konkreta handlingar som ibland, men inte alltid, har ett synligt resultat. Upptäckare engagerar sig ofta själva i frågor i sin närhet (till exempel ”rädda kattungarna” eller ”fler fotbollar i skolan”). Scoutledarna fångar upp det och hjälper dem att göra något av sitt engagemang. Internationella inslag och kopplingar är naturliga, till exempel i miljöfrågor.

Scoutlag och scoutlöfte

Scoutlagen fungerar som en form av gruppkontrakt. Tillsammans reflekterar man över scoutlagen för att kunna göra den till sin egen, till exempel genom kreativa uttrycksformer. Scouterna funderar över sina egna värderingar i relation till scoutlagen. Scoutlöftet börjar diskuteras. Vad innebär det att hålla och bryta ett löfte? Vad innebär det att göra sitt bästa?

Märken för Upptäckare

Märken för Upptäckare

Märkena är indelade i fyra kategorier: tillhörighetsmärken, deltagandemärken, intressemärken och bevismärken. Alla scoutkårer ser olika ut och skiljer sig åt när det gäller hur mycket man vill jobba med märken. En del kårer använder inte märken alls. Det går lika bra att arbeta med en, flera eller ingen av märkeskategorierna.

Deltagandemärken för Upptäckare

Scouterna får deltagandemärkena som ett minne för vad hon eller han har upplevt tillsammans med patrullen.

För Upptäckare finns det sex deltagandemärken och de representerar deltagande under en viss tid (under en termin eller motsvarande) då man har arbetat med scoutmetoden och utvecklats längs målspåren. Precis som ett märke från ett läger blir ett deltagandemärke ett minne av upplevelserna patrullen haft tillsammans.

Alla scouter i en patrull eller avdelning får ett likadant deltagandemärke, oavsett om det var deras första eller fjärde termin, eftersom de delar samma upplevelse. Det spelar ingen roll vilken ordning ni väljer att dela ut märkena men bestäm inför varje termin/tidsperiod vilket ni kommer att dela ut i slutet.

Märkena har olika namn och motiv. Låt er inspireras av det när ni lägger upp programmet och skapar symboliska ramverk om ni vill, men ni kan lika gärna göra något helt annat.

Horisonten

Människan

Nära

Vägen

Fjärran

Berättelsen

Bevismärken för Upptäckare

Bevismärkena ger scouten tillträde till något (till exempel att använda kniv) efter att hon eller han har visat att de kan utföra det på ett säkert sätt. Det är ledarens uppgift att bedöma om, och när, det är lämpligt att jobba med och dela ut märket. Det finns rekommendationer för i vilken ålder de är lämpliga att arbeta med men i slutändan är det du som ledare som bestämmer när scouten är mogen för att börja använda till exempel kniven.

Simning

Kniv

Yxa och såg

Tillhörighetsmärken för Upptäckare

Som scout tillhör man inte bara en patrull och en åldersgrupp utan ibland också en avdelning. Dessutom är man medlem i en scoutkår, kanske en samverkansorganisation och en världsorganisation.

Genom tillhörighetsmärken och symboler skapas en känsla av gemenskap i en grupp och visar andra varifrån man kommer. För att bygga upp tillhörighet till en åldersgrupp finns det spårar-, upptäckar-, äventyrar-, utmanar-, och rovermärken. Tillhörighetsmärken för patrullen kan vara kul att göra själv och då arbetar ni dessutom med målspåren, Fantasi och kreativa uttryck och Fysiska utmaningar när ni tillverkar dem! I Scoutshopen finns också färdiga patrullmärken att köpa ifall ni hellre vill det.

Upptäckare

Sverigemärket

EU-märket

Världsscoutmärke flicka

Världsscoutmärke pojke

Sjöscout

Griffonen

Kentauren

Enhörningen

Stora björn

Kräftan

Pegasus

Tjuren

Ugglan

Örnen

Tjädern

Tranan

Korpen

Talgoxen

Måsen

Sjömannen

Stegosaurus

Diplodoc

Triceratops

Allesauros

Märkesplacering

I den bifogade pdf-filen ser du hur scoutmärkena ska placeras på scoutskjortan.
Ladda ner filen: Märkesplacering.pdf