I Scouterna använder vi patruller under möten, på hajker och på läger. Patrullsystemet är ett sätt att organisera hur vi gör det vi gör i Scouterna och det är en av sju delar i scoutmetoden. På dessa sidor kan du läsa mer om patrullsystemet, hur det fungerar och vad som är bra att tänka på när du bygger en patrull.

Lycka till!

Scoutmetoden och patrullsystemet

Scoutmetoden och patrullsystemet

Scoutmetoden är en metod för personlig och social utveckling och den beskriver HUR vi gör saker i Scouterna. Det finns inga speciella aktiviteter som i sig är scoutaktiviteter. Såklart kan man hävda att elda och surra är scoutaktiviteter, men även fotboll kan vara en perfekt scoutaktivitet. Det som gör scouting till scouting är att vi har en tanke bakom vårt fotbollsspelande, kanske vill vi att gruppen ska få öva på samarbete eller att vi gör fotbollen på ett nytt sätt och reflekterar efteråt och att vi använder scoutmetoden när vi arbetar med gruppens och individens utveckling. Oavsett vilken åldersgrupp dina scouter tillhör så använder vi oss av scoutmetoden. Scoutmetoden består av sju delar:

  • Scoutlag och scoutlöfte
  • Patrullsystemet
  • Learning by doing
  • Stödjande och lyssnande ledarskap
  • Lokalt och globalt samhällsengagemang
  • Friluftsliv
  • Symboliskt ramverk

Alla delar är lika viktiga och har olika funktioner. I dethär avsnittet fokuserar vi på Patrullsystemet. Du kan läsa mer om scoutmetodens alla delar på startsidan för Leda Scouting, eller i boken Ledaren – Gör dig redo.

Patrullsystemet

Allt vi gör i scouterna gör vi i små grupper, patruller. En patrull består av fem till åtta scouter som är i samma grupp. Flera patruller tillsammans utgör en avdelning. Det är bra om patrullen har samma medlemmar under en längre tid. Det gör att alla hinner hitta sin roll i gruppen och kan känna trygghet och stöd i patrullen. Men en patrull kan också sättas ihop tillfälligt för en kortare tid eller variera medlemmarna i patrullen. Oavsett vilken form av patrull ni har möjlighet att ha är det just tillhörigheten till den specifika gruppen med ett antal andra scouter som gör det till en patrull. 

Genom att jobba i en patrull lär sig scouten till exempel:

  • Att samarbeta och visa hänsyn.
  • Att respektera sig själv och sin omgivning.
  • Att leda sig själv och andra.

Genom att jobba i en patrull får scouten bland annat:

  • En tillhörighet, blir en del i helheten.
  • Bidra med sina styrkor, får en roll som de kan växa och utmanas med.
  • Trygghet som gör att de vågar utmana sig själva och testa nya saker.
  • Bekräftelse och uppskattning av både patrullkompisar och scoutledarna.
  • Förutsättningar att klara utmaningar som de annars inte klarat.

Syftet med patrullsystemet

Syftet med patrullsystemet

En patrull är inte vilken liten grupp som helst. Fem kompisar som sätter sig vid samma bord i matsalen är en liten grupp, likväl är sju främlingar som väntar på bussen är en liten grupp, men ingen av dessa grupper är en patrull. Patrullsystemet handlar om något mer än att bara arbeta i små grupper. En patrull är en grupp av människor som känner, eller lär känna, varandra och gör upplevelser tillsammans under en tid med gruppen som grund. I patrullen lär vi oss tillsammans och av varandra, där får alla bidra med sina färdigheter och kunskap.    

Att arbeta i en patrull är både roligare och mer effektivt än att jobba ensam eller i en stor grupp. En fungerande patrull är en bra grund för självkänsla och personlig utveckling. När gruppens medlemmar känner sig trygga vågar de ta mer plats, säga vad de tycker och testa aktiviteter som de annars kanske inte hade vågat. Upplevelsen att vara med i en patrull som tillsammans klarar mer än summan av individerna är häftig! 

Nyckeln med att lyckas i en patrull är att se till att alla i gruppen får plats. De olika individernas styrkor och förmågor kompletterar varandra. Ju mer patrullen jobbar tillsammans, desto mer lär medlemmarna känna varandra och gruppen utvecklas. Det är hur patrullens medlemmar söker gemenskap, blir sedda och får ta plats som styr hur patrullen utvecklas. Här har du som ledare en viktig roll i att stötta utvecklingen.  

Bilda patrull

Bilda patrull

Hur du bildar och använder patruller är bra att fundera igenom ordentligt. Olika konstellationer och olika syften kan påverka en patrull på olika sätt.  

En av grundidéerna med patrullsystemet är att varje scout ska känna sig trygg och därmed våga testa nya saker. Det är därför viktigt att både tänka till kring vilka som ska ingå i en patrull. De flesta grupper går igenom olika faser, vilket brukar kallas grupprocess, och det är därför bra om patrullen får tid att gå igenom dessa faser för att en trygg och öppen miljö ska skapas, där alla vågar vara sig själva och ta vara på sina styrkor. Av dessa anledningar är det bra att skapa patruller som får vara oförändrade under en längre period. Perioden som patrullen kan vara sammanhållen påverkas av om det är en patrull för en termin, för ett läger eller om det är stor variation i närvaron på avdelningen. 

Grupprocess

Patrullens resa genom olika faser tillsammans brukar ofta följa en viss process. Olika patruller kommer att stanna olika länge i olika faser och ibland kan det även hända att vissa faser hoppas över. Faserna handlar i korthet om att lära känna varandra, konfliktskapande samt att samarbeta.  

När en ny patrull bildas, eller när det kommer till nya patrullmedlemmar, brukar fokus vara på att alla ska känna att de är del av gemenskapen och lära känna varandra. I denna fas är det god stämning i gruppen. De flesta vill visa sig från sin bästa sida och anstränger sig för att passa in. Starka åsikter tonas ner och patrullens medlemmar väljer att anpassa sig. Under denna fas har patrullen fullt upp med att ha roligt.

Efter ett tag blir det dock jobbigt att anpassa sig. Då kommer patrullen in i nästa fas där konflikter kan skapas. Några börjar säga tydligare vad de tycker. Patrullmedlemmarna börjar se andra egenskaper hos varandra än de gjorde i början. Någon i patrullen börjar kanske reta sig på att alla inte är lika delaktiga i patrullens olika uppgifter, eller på att någon i patrullen har många idéer utan att genomföra dem. Någon annan retar sig på att en i patrullen aldrig har någon åsikt utan bara gör det som de andra bestämt. Konfliktfasen som patrullen nu är inne i kan passera snabbt men det vanligaste är att denna fas tar ett tag att ta sig igenom. Det finns även patruller som aldrig kommer igenom konfliktfasen utan fastnar i ständiga bråk. Ett sätt att jobba sig igenom denna fas är att vara öppen och ärlig i sin kommunikation. Att våga prata om problemen innan de blir för stora. Det är också viktigt att visa på olikheter och att ingen patrullmedlem kan vara den ”perfekta” medlemmen som kan och vill göra allt. Genom att våga prata, och framför allt lyssna, på vad patrullmedlemmarna tycker så kan alla hitta roller de känner sig trygga och nöjda med.

När patrullen kommit igenom konfliktfasen och alla hittat roller de vill ha och känner sig bekräftade i kan patrullen utföra stordåd! Patrullmedlemmarna kompletterar varandra och förstår dessutom på vilket sätt de tillsammans bidrar. Kommunikationen är ärlig och öppen och alla är trygga i att våga säga vad de tycker och patrullen har nått en samarbetsfas. 

Patrullsammansättningen

Vid bildandet av patruller är det viktigt att ge patrullerna en viss stabilitet så att scouterna får tid på sig att skapa en trygg miljö genom att gå igenom grupprocessen. Det vardagliga scoutlivet ger oss dock en del utmaningar när vi ska bilda patruller. Vissa scouter kommer bara ibland, de äldre scouterna vill inte nödvändigtvis vara med de yngre, någon vill absolut vara med sin kompis och så vidare. Olika förutsättningar påverkar möjligheten att sätta ihop en patrull på olika sätt.  

En patrull bör bestå av fem till åtta personer. Har ni flertalet scouter som kommer mer oregelbundet på olika möten kan det vara bättre att skapa något större patruller än idealstorleken för att få en trygg grupp. På så vis kan ni säkerställa att det förhoppningsvis alltid finns minst 5 scouter i patrullen som kommer vara närvarande. Alternativet är att ni måste slå ihop patruller under mötet för att er planerade aktivitet ska gå att genomföra och det kan skapa större osäkerhet kring den egentliga tillhörigheten.  

Varje grupp med scouter har sina förutsättningar och det som fungerar en termin behöver nödvändigtvis inte vara rätt nästa termin. Om det är stor skillnad mellan scouterna kan det fungera att dela scouterna åldersmässigt, erfarenhetsmässigt eller efter könstillhörighet under en period. Om de scouter som inte tar ansvar står utan någon som löser uppgiften åt dem tvingas de ta ansvar och växer därmed som personer.    

För vissa scouter är det viktigt att vara i samma patrull som kompisen medan andra scouter önskar lära känna nya kompisar. En kompromiss kan vara att låta scouterna få önska en till två andra scouter de vill vara i samma patrull som och sen bildar ledarna patruller utifrån de önskemålen. Åldersblandade patruller kan ge effektiva patruller i och med att de äldre handleder de yngre, men det kan också skapa utmaningar genom att de äldre inte blir utmanade eller inte känner gemenskap med de yngre. Ett sätt att dela in i patruller om ni ledare inte känner scouterna väl är att köra första terminen med olika patruller varje gång för att sedan stabilisera patrullerna när ni har fått en bättre uppfattning om vilka scouterna är och hur de fungerar tillsammans. Som ledare är det viktigt att känna av hur scouterna fungerar och stämma av löpande hur de upplever sin patrull. 

En annan utmaning finns i terminsskiften när yngre scouter kommer upp samt äldre försvinner till en ny avdelning. Fundera då på om det är bäst att sätta in dem i de nuvarande patrullerna eller att göra om patrullerna helt. När en ny patrullmedlem kommer in i en grupp går gruppen genom de olika faserna i grupprocessen igen. Om det är en väl fungerande grupp går det oftast snabbare att ta sig igenom grupprocessen och komma till slutfasen igen, men varje ny medlem kommer kasta tillbaka patrullen några steg i processen. Kontinuitet är ett bra ledord för att patrullsystemet ska komma till sin rätt men kan vara svårt i praktiken. 

Tillfälliga patruller

För att ge scouterna möjlighet att lära känna alla på avdelningen så kan tillfälliga patruller skapas under hajker och läger eller utvalda aktiviteter. Grupprocessen som originalpatrullen går igenom blir inte störd av att patrullens medlemmar då och då tillhör andra grupper, utan det kan istället vara en fördel att inte göra förändringar i befintliga patruller utan att istället skapa helt nya vid särskilda tillfällen. Tillfälliga patruller kan skapa mer trygghet i och med att scouterna får lära känna alla avdelningens medlemmar genom att använda patrullsystemet på olika sätt. 

Roller

Roller

I en patrull är det bra att använda sig av de olikheter som finns i patrullen. Genom att ta olika roller så blir patrullen tillsammans starkare. Roller kan vara baserade på olika egenskaper som den eftertänksamme, idésprutan, ordningsmannen, den pådrivande och så vidare. Dessa roller är oftast kopplade till personlighet och om det saknas en egenskap i en patrull så är det inte ovanligt att någon i patrullen tar ett steg framåt och blir den där ordningsmannen eller den där som stoppar de mest galna idéerna som saknades. Lyft gärna diskussionen om vilka roller scouterna tar i sin patrull och hur det skulle se ut om de försökte byta roller med varandra. 

Formella roller

Ju äldre scouterna blir, desto mer redo är de för att även ta på sig formella roller i patrullen. Alla patruller behöver patrulledare. Tidigare har rollen vice patrulledare funnits men idag pratar vi hellre om delat ledarskap där två scouter är patrulledare tillsammans för att på så sätt ge dem möjlighet att stötta varandra. 

Patrulledarens roll kan beskrivas som den som koordinerar patrullen. Patrulledaren har tänkt efter lite mer i förväg, ser till att alla kommer till tals, lyssnar på allas tankar och hjälper gruppen att koordinera sin uppgift. Patrulledare är inte den som delar ut order vilket kan vara viktigt att påpeka. Att öva sig på att leda är en av de viktigaste möjligheterna vi ger inom scouting så patrulledarrollen får gärna flytta runt mellan patrullens medlemmar över tiden. Läs mer om ledarskap i avsnittet nedan. 

Genom att få ett ansvarsområde känner sig patrullmedlemmen behövd och växer med sin uppgift. Skapa därför fler roller än patrulledare som patrullmedlemmarna kan fördela mellan sig. I de yngre åldrarna kan rollerna vara mer temporära och vara under en aktivitet eller en kortare period, men ju äldre scouterna blir desto bättre fungerar det att använda roller en längre tid, exempelvis över en termin, allt bättre.  

Exempel på roller utöver patrulledare

Alla roller finns inte i varje patrull. Välj roller utifrån personerna i patrullen. Välj hellre en enklare roll i början så att rollsystemet sätter sig, än att göra uppgiften för komplicerad så att scouterna inte vill eller kan göra sin uppgift. Här finns förslag på olika roller som en patrull kan ha: bygga patrull – roller i patrullen

Möten för rollansvariga

När patrullen kommit in i sina roller kan avdelningen ordna aktiviteter där de rollansvariga för respektive patrull träffas för att lära sig mer om och diskutera just sitt område. Prylansvariga kan få åka med ledaren och komplettera utrustning, de sjukvårdsansvariga få en repetitionskurs i första hjälpen, bloggarna ge varandra fototips och så vidare. 

 

Ledarskap i patrullen

Ledarskap i patrullen

Ledarskap handlar om förmågan att hjälpa gruppen fram emot ett gemensamt mål. Det blir allt vanligare att barn och unga ställs inför situationer där det krävs att de ska kunna leda andra. Det kan vara ett grupparbete i skolan eller att planera en utflykt med kompisgänget. Som scout får du många möjligheter att öva dig i ledarskap. På scouterna ska vi erbjuda en trygg miljö för att öva på att leda med goda förebilder. 

I patrullen uppstår många möjligheter till att öva ledarskap. Patrulledaren ska inte leda alla situationer i patrullen utan alla i patrullen ska få sin möjlighet till att öva sitt ledarskap. I och med att patrullmedlemmarna har roller blir det naturligt att lekansvarige leder leken och att den matansvarige leder matlagningen och så vidare. Har ni en patrull utan specifika roller kan ni fördela ansvaret för olika uppgifter mellan olika scouter och på så vis fördela möjligheten till att öva på att leda andra.   

Att leda andra kan kännas skrämmande och svårt. Stegra svårighetsgraden på uppgifterna för att bygga självförtroende. Låt inte den som är den naturliga ledaren alltid ta hand om patrulledarskapet för att det är enklast och gör patrullen effektivast i stunden. Se till att alla i patrullen får öva på att leda i olika utsträckning. Det är också nyttigt och värdefullt att öva sig i att bli ledd av andra. Ledarskap handlar både om att leda andra och kunna bli ledd av andra.

Scouternas ledarfilosofi

Scouternas ledarfilosofi bygger på de två begreppen  Stödjande och lyssnande ledarskap och Värdebaserat ledarskap. Bygg in dessa begrepp praktiskt i patrullens ledarskap och ta diskussioner med patrullerna kring vad bra ledarskap är. Det stödjande och lyssnande ledarskapet är en av delarna i scoutmetoden. Det handlar om att vara lyhörd för gruppens tankar och att ge scouterna bekräftelse. Den som leder är aktiv i att fråga de andra hur de upplever situationen, är lyhörd för stämningar och för känslor som inte uttrycks, och för vilka som behöver extra stöd. Motsatsen är ett ledarskap där ledaren talar om vad gruppen ska göra.  

Värdebaserat ledarskap handlar om att utöva ledarskap baserat på scoutlagen. I praktiken innebär det att ge alla scouter utrymme att växa, se dem, och att skapa ett positivt klimat där alla känner sig hemma, oavsett bakgrund. Mer material om värdebaserat ledarskap samt stödjande och lyssnande ledarskap finns i boken Ledaren – Gör dig redo. 

När patruller behövs

När patruller behövs

Patruller är utmärkta för att lösa problem i grupp. Att ge 25 scouter uppgift att laga mat utan att dela in dem i patruller skulle troligtvis sluta med kaos. Men patrullen är inte lösningen på allt.  

Om enbart patrullerna används vid för många tillfällen får scouterna inte möjlighet att lära känna andra scouter på sin avdelning. Vid vissa övningar är det bra att jobba två och två. Ibland kan en diskussion bli bättre i en större grupp, ibland i en mindre. Det beror på ämnet och graden av trygghet mellan scouterna. Ett kårrop hela kåren tillsammans är en häftig upplevelse. Ett patrullrop efter patrullen vunnit en tävling är lika häftigt. Alla nivåer behövs och det är viktigt att hitta en balans så att scouten inte alltid är med enbart sin patrull. Var även uppmärksam så det inte blir rivalitet mellan patrullerna för att gruppkänslan blivit för stor. Scouten ska kunna identifiera sig med Scouterna som organisation, med kåren, med sin avdelning och med sin patrull. Dessa nivåer är inte konkurrerande på något sätt utan kompletterar varandra och ger en upplevelse av scouting på lite olika sätt.  

Mixa gärna samarbetsformerna under både en termin och ett möte. Vissa möten kan allt arbete ske i patrullen. Vissa möten kan ni köra helt andra gruppindelningar, exempelvis två eller tre scouter ihop. Under några möten kan det vara en gemensam del för alla för att sen jobba vidare i sin patrull. Låt patrullen utgöra stommen i ert terminsprogram men variera sedan samarbetsformerna både under mötena och terminen för att skapa dynamik.  

Symboliskt ramverk

Symboliskt ramverk

Med ett symboliskt ramverk skapar ni samhörighet och tillhörighet. Ett symboliskt ramverk kan användas till många olika saker, exempelvis som tema för terminen, tema för en hajk eller ett möte, eller som tema för en patrull. Genom att ge patrullen en inramning med ett symboliskt ramverk kan ni förstärka känslan av vad just den här patrullen innebär, det ger en tydlighet och begränsar kring just er specifika patrull. Ramverket kan skapas på olika sätt och innehåller de saker som ni gemensamt bestämt symboliserar patrullen. Med ett symboliskt ramverk lockar ni fram fantasi och skaparglädje. Det symboliska ramverket blir som ert eget sammanhang/er egen värld som ni har skapat tillsammans och ger er en extra dimension i scoutverksamheten.

Låt inte symboliska ramverket bli ett hinder

Ett symboliskt ramverk är bra för att skapa gemenskap. Var välkomnande genom att förklara era symboler och ceremonier men det är också viktigt att ni inte tvingar med någon utan att det är okej att inte vilja vara med.

Du kan läsa mer om Symboliskt ramverk i boken Ledaren – Gör dig redo.

Symbolik/tema

Vad ska ert fokus vara?

Vilken symbolik vill ni koppla till? Här är det bara fantasin som sätter gränser. Kanske är det en färg, något påhittat, en tv-serie, ett djur, en godissort, en superkraft, en växt, ett köksredskap eller något helt annat.

Namn

Vad ska ni heta och varför?

Här kan ni fundera kring vad namnet kan associeras med, vad tänker ni och andra på när de hör namnet, vad är namnets bakgrund, hur ska ni stava och uttala ert namn. Namnet kan vara något som redan finns eller vara helt påhittat.

Symbol

Hur ser er symbol ut?

Detta handlar om en visuell förklaring av ert tema/namn. Låt en bild av det som temat/namnet innebär skapa symbolen. Symbolen kan ni sätta på er scoutdräkt, i er lokal, trycka på en tröja eller patrullflagga eller liknande. Har ni hittat på symbolen själv kan ni skapa som ni vill, utgår ni från något som redan finns är det viktigt att tänka på upphovsrätt och copyright.

Märken

Vill ni ha ett eget patrullmärke?

I scoutshopen går det att köpa färdigdesignade patrullmärken i en mängd olika utföranden. Men det går också bra att skapa sitt alldeles egna märke så klart.

Synas utåt

 Vill ni skapa saker som visar vilka ni är?

När ni har ett namn och en symbol finns det många saker ni kan göra som förstärker det symboliska ramverket. Några av dem är enkla att göra och kostar ingenting medan andra kan kräva både tid och pengar. Ni kan skapa tryck på kläder, patrullflaggor, en maskot, en sång, ett rop eller något annat som ni tycke passar för er patrull.

Ceremonier

 Vilka symboliska sätt ska ni använda er av för att markera start/slut/olika händelser?

Ceremonier är ett sätt att rama in verksamheten. En ceremoni är en högtidlig stund som uppmanar till eftertanke. Hur och vad ni gör bestämmer ni helt själva. Det kan handla om att göra en speciell handling som att tända ett ljus eller skicka runt föremål, prata om något, sjunga eller något helt annat. Att använda en ceremoni för att starta ett möte och en annan för att avsluta ert möte ger tydlighet och struktur. Ni kan också använda olika ceremonier för andra händelser som ni vill uppmärksamma, så som högtider eller speciella mötesdelar.

Inkludering

Inkludering

I scouterna har vi ingen avbytarbänk, alla får vara med. Det betyder att vi möter en stor mängd olika individer, och alla är unika. Att inkludera betyder inte att det måste vara lika för alla, utan snarare att vi gör en verksamhet för alla men att det kan ske på olika sätt.

Olikheter är bra och om vi bemöter på rätt sätt ökar vi förutsättningarna för att göra scouting bra. I er verksamhet kan ni möta barn och unga med olika familjekonstellationer, med olika förutsättningar, med olika bakgrund, som har funktionsvariatoner, som inte kan läsa eller skriva, som lätt blir oroliga, som har mycket energi, som har lite energi, som tycker om att prata, som har svårt med sociala sammanhang och så vidare. Kombinationerna är oändliga. Ibland kan det verka ouppnåeligt att möta allas behov, men genom olika anpassningar och genom att vara förberedda kan vi göra det bättre för många, oavsett om det finns ett specifikt behov eller inte.

Nedan listar vi olika tips på saker en kan tänka på verksamheten. Använd och prova er fram till vad som passar era förutsättningar, men tänk också på att prova flera gånger för att kunna se resultat. I många fall är vårdnadshavarna en bra källa för dialog och tips på hur ni bäst kan bemöta just deras barn.

Det är det viktigt att i ledarteamet  prata igenom bemötande och strategier kring era möten.

Du kan läsa mer om Inkludering i Scouterna kring NPF-utbildningen som just nu tas fram http://www.scouterna.se/ledarskap-och-utbildning/anpassat-ledarskap/

Det finns massor av bra tips på saker som du kan göra för att få fler att känna sig delaktiga och inkluderade. Här finns några tips sammanställt: bygga patrull – inkludering. Skriv gärna ut dokumentet och ta med till din kår.

  • .

Du som ledare och din roll

Du som ledare och din roll

Ledarskap finns i scouterna hos både liten och stor. Med patrullsystemet så lär vi oss tidigt att både utöva och uppleva ledarskap på olika sätt. Det här avsnittet handlar om den vuxne ledarens roll och ansvar.
Ledarens roll
Som ledare har du en viktig roll i att leda och stötta verksamheten. Ju äldre scouterna blir desto mer kommer fokus att väga över från leda till stötta. Fokus ska vara på att ”leda lagom”, vilket handlar om att ta plats på rätt sätt vid rätt tillfälle men också att ha modet att våga patrullerna leda själva, scouterna måste få upptäcka, utforska och göra misstag på egen hand men ledaren ska alltid finnas som stöttning i bakgrunden. Som ledare har du en viktig roll i att skapa trygghet och se till att alla känner sig välkomna. Att se och bekräfta genom att ge feedback som scouten/patrullen kan bygga vidare på är viktigt. Oavsett hur din roll som ledare förändras med tiden och scouternas åldrar så är det alltid du som har det övergripande ansvaret för verksamheten ni genomför. Du är en viktig förebild för scouterna, det är av dig och dina ledarkollegor som scouterna kommer att lära sig leda. De exempel ni föregår med gör intryck på era scouter. Tänk på att det är en grupp med individer du möter, och att vi alla kan reagera, tänka och tolka saker på olika sätt, och ta hänsyn till det i ditt ledarskap. I boken Ledaren – Gör dig redo kan du läsa mer om att vara scoutledare och vad den rollen kan innebära.

Lyssnande och stödjande ledarskap

En viktig del inom scoutledarskapet är scoutmetoden det lyssnande och stödjande ledarskapet. Det är du som ledare som finns där för att stödja och lyssna på scouterna och på så sätt leda dem på olika vägar genom det ni gör. Du är lyssnande och stödjande genom att vara lyhörd för scouternas tankar, idéer och funderingar. Du uppmärksammar alla i gruppen och ger dem utrymme att få forma sin verksamhet. Det är inte du som ledare som bestämmer precis hur allt ska vara. Du kan stötta och komma med input, tips och råd, men det är viktigt att scouterna själva får försöka och prova på sina sätt. Det handlar inte om att tillåta vad som helst, att låta scouterna sköta sig själva eller att bestämma och kontrollera. Istället handlar det om att vara aktiv som ledare och lyssna in det som sägs, likväl det som inte sägs men kan uppfattas i känslor och stämning. Du ger genom detta sätt att leda scouterna möjlighet att vara med och påverka verksamheten samtidigt om du finns där för att bolla saker med och ställa frågor till.

Att utöva ett lyssnande och stödjande ledarskap handlar också om att ge utrymme för att reflektera och låta eftertanke ta plats. På så vis kan erfarenheter leda till kunskap och förståelse och vi lär genom att göra. I scouterna kan vi med rätt stöd klara av nästan vad som helst.

Du kan läsa med om det lyssnande och stödjande ledarskapet i Ledaren – Gör dig redo.

Patruller per åldersgrupp

Patruller per åldersgrupp

Spårare

Patrullen utses av ledarna för ett par möten i taget. Inga roller förutom patrulledare. Alla får prova att vara patrulledare. Använd patrullen för att få dem att själv fundera ut hur de ska lösa problem och klara av en uppgift. Mycket stöd från ledare behövs så att alla får komma till tals och ta plats i gruppen.

Upptäckare

Ledaren utser patrullerna, gärna för en termin i taget om möjligt. Börja införa roller och låt alla få prova de roller de vill. Låt patrullen få planera någon aktivitet på egen hand. Om patrullerna är samma över en längre tid är det perfekt att ta hjälp av det symboliska ramverket och hitta på namn och övriga kännetecken för patrullen.

Äventyrare

Som Äventyrare är scouterna mogna för att ha patruller under en längre period. Patrullmedlemmarna kan ha fasta roller som de själva utser. Scouten bör ha rollen under en längre tid. Patrullen kan ha två patrulledare som delar på ledarskapet. Ibland samlas scouter som har samma roll till rollmöten. Äventyrarscouter kan få planera flera av terminens möten på egen hand. På läger och hajker är de redo att fixa det mesta av lägerlivet på egen hand i sin patrull.

Utmanare

Patrullen planerar sina projekt själva, med stöd av en vuxen ledare. Roller definieras utifrån vad som behövs i projektet. Patrulledarens roll är framför allt att hålla ihop patrullen och att tänka längre fram i tiden än det nuvarande projektet. Patrulledarskapet sker med fördel som delat ledarskap.

Rover

Patrullens funktion fylls av nätverk eller arbetsgrupper. Arbetet är projektorienterat och roller fördelas utifrån vad som behövs i projektet. Roverscouter sköter projektplaneringen själva, med stöd av sin mentor.

Frågor och Svar

Frågor och Svar

För att göra det enklare att få stöd när du ska bygga patruller finns det en sammanställning med vanliga frågor och svar. Du kan också kontakta Scouternas programgrupp på programgrupp@scouterna.se eller kontakta din utvecklingskonsulent. Ett bra sätt att lära sig mer om hur andra gör är att besöka grannkåren eller ringa en ledarkollega i en annan kår och utbyta erfarenheter. Det skapar större gemenskap och du får kanske tips och råd du annars inte hade tänkt på!

Här hittar du sammanställningen av frågor och svar: bygga patrull – frågor och svar