Berättelser från tidigare deltagare
Undrar du hur det var på WSJ förut? Här har du svaren!
Undrar du hur det var på WSJ förut? Här har du svaren!
–Det absolut roligaste med WSJ var att träffa scouter från hela världen. Att tillsammans uppleva en ny kultur var fantastiskt – allt från att testa maten till att utforska museum och matbutiker.
–Det var mycket jobb, men helt klart värt det!
Jag och mina två patrullkompisar lyckades samla ihop hela summan själva: Vi sålde mat på stadens kulturnatt, sålde kakor, sökte sponsorer, fick stöd från både Lions och Rotary, och ett lokalt spelföretag sponsrade oss med 20 000 kr och ett merchpaket! När vi presenterade oss för Rotary berättade flera gamla scouter glatt om sina egna scoutminnen – det var väldigt fint.
–Jag lyckades få en VIP-plats till invigningsceremonin och representera den svenska kontingenten! Vi satt längst fram, delade godis och historier med scouter från andra länder under den (väldigt) högljudda invigningen. Jag minns också karaokekvällen i Busan – efteråt åt vi hamburgare på stranden samtidigt som ett midnattslopp pågick. Stranden var full av musik och folk – en magisk kväll!
–Packpåsar/kuber! De räddade hela min packning. Och lämna plats i väskan! Du kommer garanterat vilja ta med dig hem roliga saker.
–Att få nya vänner är inte alltid enkelt, särskilt om man inte gillar att prata med folk man inte känner. För mig blev det en kombination av att delta i aktiviteter och att byta märken som gjorde att jag lärde känna andra.
–Det var mycket jobb, men helt klart värt det!
Jag och mina två patrullkompisar lyckades samla ihop hela summan själva: Vi sålde mat på stadens kulturnatt, sålde kakor, sökte sponsorer, fick stöd från både Lions och Rotary, och ett lokalt spelföretag sponsrade oss med 20 000 kr och ett merchpaket! När vi presenterade oss för Rotary berättade flera gamla scouter glatt om sina egna scoutminnen – det var väldigt fint.
–Att åka på ett läger så långt bort och anmäla sig mer än ett år i förväg var inget lätt beslut.
Men mina ledare och scoutkompisar övertalade mig – och det är jag väldigt glad för idag.
–Det roligaste var att träffa nya människor, både inom och utanför avdelningen. WSJ samlar människor och kulturer från hela världen.
Culture Day, där alla bjöd på sin kultur, var en av de mest lärorika upplevelserna jag tar med mig.
–När det gäller hemlängtan hade jag kontakt med familjen då och då, med några dagars mellanrum.
Tiden gick så snabbt att jag knappt hann längta hem. Och om det kändes jobbigt…
–Förutom att jag fick öva på att vara självständig var det skönt att kunna luta sig mot patrullen när saker blev jobbiga.
Sydkorea hade en helt annorlunda kultur jämfört med Sverige, vilket gjorde allt nytt och spännande. Tiden gick fort – ibland kändes det som att dagarna bara flög förbi!
Har du en rolig berättelse eller minne från tidigare WSJ? Kontakta CMT för att berätta om den!