Forskaren: ”Ungdomar är som folk är mest” 

Text: Marieke Johnson 
Foto: Ola Höiden, Ola Hedin

Det ligger drivor av snömodd utanför Johan von Essens kontor. Äldre damer försöker ihärdigt få fotfäste i halkan för att komma fram till apoteket i porten bredvid. Men inne på Marie Cederschiöld högskola på Södermalm i Stockholm, där Johan von Essen jobbar, är det varmt och lugnt. Vi slår oss ner i hans arbetsrum och snurrar skrivbordsstolarna rakt mot varandra. De här frågorna är viktiga.   

Johan von Essen hann jobba som musiker och spela på inneklubbar i Stockholm innan han kom på att han skulle bli präst. I dag är han professor i livsåskådningsfrågor och forskar om ideellt arbete. Hur hamnade han här? 

Jo, egentligen är det inte så konstigt. Johan von Essen växte upp i en familj med stort samhällsengagemang. Hans pappa var kommunpolitiker och föräldrarna pratade om politik och samhällsfrågor hemma. För Johan blev engagemang normalt – något man gör i livet. Forskningen visar också att ideellt arbete går i arv.  

– Ja, så är det. Det syns i alla befolkningsundersökningar som vi har gjort. Det finns ett väldigt starkt samband mellan att engagera sig och att ha en eller två föräldrar som varit aktiva i föreningslivet. 

Många scouter har föräldrar eller en mormor eller farfar som varit scouter. Hänger det ihop?   

– Ja, föräldrarnas engagemang har betydelse. Titta till exempel på orienterarfamiljer. Där åker hela familjer i väg och tältar och springer tävlingen O-ringen ihop.  

Hur ärver man engagemang? 

– Vi kan se att man ärver två saker. Det ena är hur man lever sitt liv, alltså vad man tycker är normalt att göra, som att engagera sig i Scouterna. Det andra är att man ärver nätverk. När man blir tonåring och träffar morsans vänner på gatan så pratar man med dem, och så blir de en del av ens eget nätverk. 

Finns det något dåligt med det? 

– Man får fördelar jämfört med de som inte ärver nätverk. Civilsamhället är ett klassamhälle där medelklassen är överrepresenterad. När engagemang och nätverk går i arv fortsätter det vara så, det blir svårt att bryta.  

Scoutkårerna drivs av ideella. Engagerar sig färre svenskar i föreningar nu än förut?  

– Nej, oron för en nedgång är obefogad. Det fanns en viss minskning 2019 men den hämtade upp sig 2024. 

Vad vet ni om ungas engagemang?   

– I vår forskning är ungdomsgruppen 15–25 år. Vi ser inga stora skillnader mellan deras och vuxnas ideella arbete. De är som folk är mest. 

Mobiler och sociala medier konkurrerar om vår tid. Påverkar inte det ungas engagemang? 

– Uppenbarligen inte, för sociala medier har funnits så länge nu. Man hade kunnat tänka sig att unga sitter och glor på mobilen och inte har tid till annat. Men unga har hållit på med skärmar länge och vi ser inget resultat av det i vår forskning.  

Det dödar väl delvis myten om att unga inte vill engagera sig längre?  

– Ja, jag håller med. 

Engagerar sig människor i städer och på landsbygden på olika sätt? 

– Ja, på landsbygden jobbar en större andel av befolkningen ideellt. Men i storstäderna jobbar de fler timmar per person. Där väljer människor också organisationer som de är intresserade av. På landsbygden stödjer man sin plats och är med i flera organisationer, kanske kyrkans församling och fotbollsklubben. Man kanske inte är intresserad av fotboll men genom klubben kunde man få det där utegymmet man ville ha.  

Hur ska scoutkårer få fler att ställa upp? 

– Jag tror att vi lägger för stort fokus på individen, vad unga och äldre vill, tycker och hur mycket tid de har. De organisationer som är duktiga på rekrytering har nog en tradition av att inte fråga så mycket, de bara gör. De säger: Kan du vara ledare i de här gruppen som ska ta knivbeviset? Dina föräldrar var ju med och du kan ju det här.  

Borde kårer vara mer rakt på sak?  

– Det är klart att man ska vara respektfull och artig. Men man kanske inte ska bry sig så mycket om att folk säger att de inte hinner eller vill. Säg som man gör på landsbygden: Nej, ingen av oss har tid, men om du inte är med så får vi inget utegym här ute, eller scoutkår. Civilsamhället är ingen underhållningsdetalj. Det är ett kollektivt åtagande. Om vi ska ha en scoutkår bygger det på att människor är engagerade. Jag tror att organisationer måste börja säga det.  

Nu är det 2026. Vad vill du forska mer om? 

– Jo, i dag pratar vi om rekrytering av medlemmar. Men hur bra är organisationerna på att behålla dem? Jag tror det sker en omedveten exkludering av de som inte passar in, som är annorlunda än de som redan är med. Om vi vill bli fler, och ha mångfald, måste vi få dem att stanna. Men det är komplicerat. För i civilsamhället är det rimligt att de som engagerar sig i samma organisation står bakom organisationens idé och tycker lika. 

Gör: Forskar om ideellt arbete. 

Det bästa med att forska: Man blir aldrig uttråkad.  

Engagerar sig ideellt: I vägföreningen på sitt landställe. 

Fritidsaktivitet: Boxning och matlagning.  

Favoritmat: Pasta i alla former. 

Favoritfärg: Olivgrönt.