Tillverka märken? Så gör man!

Tänk dig ett högt torn, byggt av marshmallows. En skulptur gjord av marshmallows. Och ett chiffer som du ska lösa – och säga svaret med munnen full av minimarshmallows. Det är några uppgifter som du ska lösa för att få Marshmallowmärket, åtminstone enligt Oxie Scoutkår i Skåne.

– Och så ska man grilla marshmallows så klart, säger Hanna Nimander, 17 år.

Hon och kompisen Sarah Hajdu skapade marshmallowmärket tillsammans för två år sedan. Idén fick de på ett möte där man pratade om att göra egna märken. De inspirerades av de danska scouterna.

– I Danmark har de en hel del galna märken. Men det fanns inget liknande i Sverige, säger ledaren Catharina Paulcén.

På mötet fick scouterna komma med idéer – gärna vilda och galna. Efter en omröstning bestämde man att det första märket skulle bli Marshmallowmärket. Sarah och Hanna skissade på lite roliga figurer, och valde till slut den rosa marshmallowgubben som i dag pryder märket. I handen håller gubben en brinnande marshmallow, direkt från brasan. Du kanske har sett märket? Eller har det på din skjorta? Det är inte alls omöjligt. För ungefär samtidigt startade Oxie Scoutkår en hemsida där märket säljs: badgesforscouts.org 

– Från början tänkte vi att vi kunde sälja märkena utomlands också. Men det har blivit mest Sverige. Vi säljer kanske ett tusen Marshmallowmärken varje år, säger Catharina.

 På hemsidan kan man läsa vilka uppgifter Oxie Scoutkår har bestämt att man ska lösa för att få köpa märket.

– Men andra kårer kan välja att göra helt andra saker. Det kan man hitta på själv. Meningen är bara att det ska vara en kul grej, säger ledaren Catharina.

Efter Marshmallowmärket kom Donutmärket – ett aptitretande märke med en strösslad munk som någon tagit ett bett av. Oxiescouterna har också gjort några egna lägermärken. Ett exempel är märket Maugiskt (magiskt, fast med skånskt uttal) med ugglan från Harry Potter.

Hanna och Sarah har ritat Donutmärket och Maugiskt. Scouterna Moa Evehammar och Louise Stålhammar har ritat Agentmärket, som också är gjort till ett läger.

– Vi skissade på varsitt håll för att få egna idéer. Sedan satte vi ihop två skisser på varandra, och gjorde ett märke med delar från båda, säger Moa, som ritade märket i sin iPad.

På bilden syns en svartklädd, mystisk man med en väska i handen, som hänger lite utanför det runda märket. Det är lätt att se att den här gubben har något hemligt på gång. Och just tydlighet är bra att tänka på när man gör ett märke, säger Moa.

– Det ska vara lätt att se vad det är. Och inte för mycket detaljer, då blir det svårt för maskinen. Om man har för många olika färger kan det kosta lite mer också.

På Agentlägret fick barnen gå i agentskola, köra agentbil, ta sig igenom en agenthinderbana, testa lögndetektor, kolla däckspår och fingeravtryck. Och mycket mer. I slutändan fick det lag som lyckats bäst desarmera en låtsasbomb.

– Vi lägger ut hela lägerprogrammet på hemsidan, så kan man kopiera det om man vill. Men man behöver inte köpa märket även om man genomför lägret. Sånt tycker jag man ska vara generös med, säger Catharina.

Oxiescouterna har ritat totalt fem egna märken och fått dem uppsydda hos ett företag. Och fler lär det bli.

– Vi vill göra riktigt bra läger, med riktigt bra märken. Om man gör det för sig själv kan man lika gärna göra det för andra också. Och dessutom tjäna lite på det, säger Catharina.

Hon tycker det är väldigt kul att se när scouter från andra delar av landet bär de märken som Oxiescouterna har skapat. Och att höra att de har genomfört läger som den egna kåren gett inspiration till.

Och för Moa och Hanna är det kul att få se sin egen design på andras skjortor. De kan absolut tänka sig att göra fler märken och låta fantasin flöda.

– Gaming är nästa kårläger, säger ledaren Catharina och ler.

– Så det kan ni fundera på.

Hur gör man för att sy upp ett eget märke? Företaget "Mera märken" berättar vad man bör tänka på.

Mera märken i Göteborg har lång erfarenhet av att sy upp märken, bland annat åt olika kårer. Det kan vara intressemärken, bevismärken, patrullmärken, eller något helt annat.

– Vi har hållit på med scoutmärken i över 30 år, säger en av ägarna, Erland Hallberg, som själv är gammal scout.

När en scoutkår hör av sig har de oftast en färdig ritning som visar hur märket ska se ut. Många ritar sina märken i ett datorprogram. Men om ni inte kan det går det också bra att rita för hand.

– Måla med färg och jobba gärna i lite större skala så att det blir tydligt. Sedan kan du ta en bild med mobilen i bra ljus, rakt uppifrån. Det kan fungera bra som original, säger Erland.

Sen bestämmer ni typ av märke:

*Vävda märken är helt platta och kan vara detaljrika. De flesta av dina scoutmärken på scoutskjortan är nog vävda.

*Broderade märken är också rätt vanligt. Då ligger de broderade trådarna ovanpå tygytan. Det är framför allt vanligt för lägermärken och lite större märken, till exempel kårmärken och distriktsmärken.

– Broderade märken kan inte vara lika detaljerade. Tänk att du målar med lite bredare penslar. Det går till exempel inte att göra lika små detaljer i texten, säger Erland och fortsätter:

– Men vi brukar säga till om något inte går att brodera.

*Tryckta märken finns också, men de är inte lika vanliga som scoutmärken. Tryck används oftast när märket har många färgnyanser och fotografiska motiv. Vet ni inte vet vilken teknik ni vill ha? Fråga så får ni hjälp.

Ju fler märken ni beställer, desto billigare blir varje märke. Det beror på att det alltid är en startkostnad för att sätta igång maskinen. Vill ni ha broderade märken behöver ni beställa minst 25 stycken, om ni gör det hos Mera märken. Ett räkneexempel är att det kostar 800 kronor om märket är 5 centimeter stort. Om du i stället beställer 100 kostar det 1 260 kronor. Men priserna varierar bland annat beroende på vilka tillval du gör.

Om du vill ha ett vävt märke behöver du beställa minst 100 stycken hos företaget. Det blir mycket spill i maskinen annars.

Om ni använder Mera märken gör de först ett provmärke som ni får se på bild innan ni godkänner det. Det tar oftast sen tre, fyra veckor att få dem uppsydda. Men det är bra att vara ute i god tid.

*Original: Den designade bild som är modell för märket.

*Mönsterkort: Ett program som styr vävmaskiner och broderimaskiner.

*Langetterad kant: En kant som sytts med langettstygn. Då ser det ut lite som ett cykeldäck runt märket. Funkar bara på märken som inte har för oregelbunden form.

Kan man sy märken hemma? Absolut! Om du har en egen broderimaskin, som Ingrid Nilsson i Vellinge Scoutkår.

Ingrid Nilsson har genom åren gjort märken till läger, hajker och kårövernattningar. Hon får en ritning från kåren som är gjord i ett datorprogram, efter scouternas önskemål. Sen tar hon över med sin maskin.

– Maskinen kan göra 15-20 märken åt gången. Det tar olika lång tid beroende på hur stora och detaljerade märkena är. 15 enkla märken kan ta ungefär tre timmar, säger Ingrid.

Hon förbereder maskinen med tråd och tyg. Hon stärker undersidorna, spänner fast tyget och lägger in objektet som maskinen ska ha i minnet. Sen trycker hon på startknappen.

– Det är som en liten minifabrik. Jag ser bara till att märkena sys och blir hela, att maskinen sköter sig.

Förut använde hon broderimaskinen när hon sydde kläder och broderade på dem. Ibland broderade hon namn också. Det var då hon kom på att hon kunde sy scoutmärken. När hon gör märken till Vellinge Scoutkår är det oftast till en aktivitet. Men hon har också gjort märken till kårens utmanare, Error, med deras egen logga.

– Det blir en rolig och personlig grej att ha, säger Ingrid.

Men vad kostar en sån här maskin?

– När jag köpte den kostade den 17 000 kronor. Märkena kostar 5 kronor styck att göra, max. Det beror på hur mycket färg och tråd man använder, och vilket tyg. Jag köper vanligt bomullstyg, då blir det billiga märken och man kan göra många. Men ska du göra mindre, mer finstilta detaljer så måste du ha en dyrare maskin som kostar kanske 80–90 000 kronor.