De globala hållbarhetsmålen syftar till att utrota fattigdom och hunger, förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla, uppnå jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor samt säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser. Hållbarhetsmålen är integrerade och odelbara och balanserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga.

Göra, leda och påverka

Göra, leda och påverka

De globala hållbarhetsmålen syftar till att utrota fattigdom och hunger, förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla, uppnå jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor samt säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser. Hållbarhetsmålen är integrerade och odelbara och balanserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga.

Hållbarhetsmålen ska genomsyra allt, för att det också berör allt. Och då blir det svårt att konkret avgränsa utan en tydlig uppdelning. För att det ska bli lättare att börja med att arbeta aktivt med hållbarhetsmålen har Scouterna gjort en uppdelning I tre olika sätt att arbeta:

GÖRA – Spridning av kunskap och främjande av egen handling. Det betyder aktiviteter på scoutmöten och läger, utbildning och att scouter engagerar sig I olika projekt.

LEDA – Förankring i intern styrning, ledning och policy. Det betyder att på alla nivåer: kåren, distriktet, samverkansorganisationerna och riksorganisationen antar policyer och riktlinjer som hjälper våra verksamheter att vara mer hållbara I allt vi gör.

PÅVERKA – påverka andra och utkräva ansvar. Det betyder att vi inte bara ser till oss själva, utan också påverkar fler att vara en del av en hållbar omställning. Det kan vara exempelvis genom att samarbeta med andra organisationer, uppvakta kommunen, påverka företag eller skriva insändare I lokalpress I frågor som är viktiga för eller påverkar kåren eller deras medlemmar.

Agenda 2030

Agenda 2030

Agenda 2030 som det faktiska dokumentet som skrivits under heter, antogs av världens länder den 25 september 2015. Då skrev länderna under på att de alla ska arbeta med att implementera de 17 målen so tillsammans har 169 delmål. Det finns också 232 indikatorerna som länderna ska följa upp och rapportera till FN.

En av styrkorna med de globala hållbarhetsmålen är just att alla världens länder är överens om att vi behöver agera gemensamt för att vi ska ha en värld att leva i i framtiden.

2015 avrapporterade Milleniemålen, 9 mål som världens länder antog 2000. Med Hållbarhetsmålen går vi steget längre och tar in alla delar av en befolkning, alla sektorer I ett samhälle och alla aspekter av hållbar utveckling. Milleniemålen kom mest att handla om förändringar som skulle ske utanför Sverige, mest I länder som hade en stor fattig befolkning, ingen utbildning eller tillgänglig hälsovård. Med Milleniemålen lyftes flera miljoner människor ur fattigdom och * procent fler barn går nu I skolan. Men de förändringar som vi I den rikare delen av världen behöver göra för att planeten ska hålla fanns inte med. Hållbarhetsmålen handlar lika mycket om förändring här som förändring där, och de som har mer resurser har också ett stötta ansvar att använde de resurserna på ett hållbart sätt. Viktigt är också inkludering och att alla ska med I utvecklingen,  Leaving No one behind, att ingen ska lämnas bakom – är en central aspekt som sätter exempelvis funktionshinderperspektivet mycket tydligare I fokus. Att bygga en ny skola som inte är tillgänglig för den med rullstol är ett exempel som går emot Hållbarhetsmålen, och det går också emot Sveriges lagar och internationella konventioner om mänskliga rättigheter.

100 saker jag kan göra

100 saker jag kan göra

Det brukar sägas att förändring börjar med en själv. Omställning till hållbar utveckling kräver förändringar på alla nivåer I samhället. De stora förändringar som har störst effekt sker på strukturell nivå, ex genom innovationer inom industri, politiska beslut om omfördelning av resurser och lagstiftning. De förändringarna kan vi vara en del i, främst genom att engagera oss och påverka politiker och makthavare, eller genom att få organisationer (kåren, skolan, kommunen, företag) att ställa om för att vara exempelvis mer klimatsmarta.

Att göra mer hållbara val och välja en mer hållbar livsstil är också ett sätt att bidra till omställningen. Egna handlingar känns ofta mer konkreta, och kan dämpa känslan av oro och frustration över allt som är galet i världen. Du är också en förebild för andra och bidrar på så sätt till att fler väljer mer hållbart.

Här är en lista på massa saker du som individ kan göra i vardagen för att bidra till en mer hållbar värld och för en omställning till hållbar utveckling. Se det som en utmaning, till dig själv och andra. Inspirera fler genom att dela I sociala medier vad du gör och använd #scoutergör och #blimålmedveten.

  1. Sopsortera och återvinn. Allt.
  2. Skippa läsk och vatten på flaska, investera i en grym återanvändbar sådan istället.
  3. Tvätta fulla maskiner – både tvättmaskin och diskmaskin.
  4. Bli en hejare på matlådor så att du slipper kasta mat. Pajer, soppor, grytor, alternativen är många. Och det mesta går väl att slänga ner i en pasta?
  5. När du förnyar dina tidningsprenumerationer, välj PDF-format istället för papperstidning.
  6. Rensa ut gammal elektronik därhemma som du inte använder längre. Sälj eller lämna till återvinning -> mycket elektronik och batterier innehåller metaller och andra material som kan få komma till användning igen (då det oftast är ont om dem i naturen + förorenande och energikrävande att ta upp).
  7. Har du väldigt gamla vitvaror hemma? Då är det nog läge att byta ut. Vitvaror är en av få saker som det är bra för miljön att köpa nytt även om de (väldigt) gamla grejerna inte gått sönder. Satsa på toppmiljöklassade när du köper nya!
  8. Schysst väder? Torka tvätten ute.
  9. Väldigt många klädesplagg mår lika bra och blir precis lika fräscha av en rejäl vädring som av en tvätt (vissa mår till och med ännu bättre av att enbart vädras).
  10. Snabba duschar är bättre än långa varma bad. Även om långa varma bad är bra för själen.
  11. Har du bil? Utmana dig själv och se hur många resor du kan göra till fots/med cykel/med kollektivtrafik. Hejdå till både dyr bensin och förorenande avgaser!
  12. … kanske kan du till och med sälja bilen och gå med i en bilpool istället.
  13. Åker du redan mest kollektivt så heja dig! Miljön och kollektivet tackar dig!
  14. Ät mer vegetariskt. Lite bättre än enbart Meatfree Monday kan du! (Psst. Pannkakor är vegetariskt. Och falafelrulle).
  15. Vill du ha mer utmaning så välj bort fler animalier, testa att laga helt vegansk mat någon dag I veckan. Det går finfint att både baka, långkoka och ungsgratinera grejer utan att djur varit med I processen.
  16. Välj kött med omsorg. Fisk och vilt har exempelvis mycket lägre miljöpåverkan.
  17. Försök köpa minst tre ekologiska varor varje gång du är i mataffären. Spana runt – många gånger är det precis samma pris på de ekologiska alternativen. Och vill du välja bort de värsta bovarna spana in denna listan från Naturskyddsföreningen: https://m.naturskyddsforeningen.se/vad-vi-gor/jordbruk/5-viktiga-varor-att-byta-till-eko
  18. Försök hitta det du behöver på secondhand eller begagnat. Folk säljer och skänker bort alla möjliga grejer.
  19. När du shoppar exempelvis kläder, möbler och inredning: satsa på bra material av god kvalitet. Välj sådant du vill leva med länge.
  20. Om du impulsshoppar, sluta med det. Tänkt långsiktigt och välj medvetet, det bästa är oftast att inte handla alls, eller second hand.
  21. Ha ett köpstopp på en månad eller två för att komma in ordentligt i din tillvaro som medveten konsument.
  22. Läs en massa bra böcker som inspirerar. Du hittar en del lästips från bloggen ekoenkelt  HÄR. Låna sen ut boken till en vän som också behöver inspiration.
  23. Bli bättre på att lappa och laga saker som går sönder istället för att kasta dem. Kanske har du en vän som är tjenis med sin symaskin eller sin hammare som kan hjälpa dig? Kanske är det du som hjälper någon annan?
  24. Älska din skomakare och gå dit ofta. Säg hej till förlängt liv på allt från skor till väskor och annat smått och gott.
  25. Chilla med värmen därhemma och mys runt med sockor och varm tröja istället.
  26. Skippa det där med att låta saker sitta i i vägguttaget eller stå på standby.
  27. Behöver du köpa nya kläder? Satsa på ekologiskt, etiskt, fairtrade, kvalitet och klimatsmarta material. Köp det du verkligen vill ha och behöver, även om det är dyrare än icke-eko. Det tjänar du in på bra kvalitet och alla dom där impulsköpen du slutat med (se punkt 18).
  28. Återupptäck ditt lokala bibliotek.
  29. Inget rinnande vatten när du exempelvis borstar tänderna. Och alltid snålspolknappen på toan när det är läge för det.
  30. Mysbelysning är najs, men det behöver man ju inte ha i rum som man ändå inte befinner sig i just nu.
  31. Peppa och inspirera andra till att göra miljövänligare och mer hållbara val i sin vardag. Visa på fördelarna och var inspirerande – du behöver inte vara domedagsprofet bara för att klimatet ligger risigt till.
  32. Åk tåg! Se mer av Sverige (eller Europa) under semestern i år.
  33. Skär ner på godis och snacks. Tomma kalorier ska ju även dom odlas/tillverkas/processas/packas/återvinnas/etc etc.
  34. Kolla på en massa bra och inspirerande och lärorika filmer och dokumentärer. Du hittar lite lättillgängliga tips från ekoenkelt HÄR.
  35. Sluta köpa film på DVD/Blueray. Skaffa ett konto hos nån av streamingtjänsterna istället.
  36. .. och punkt 33 gäller ju även CD-skivor.
  37. Tygpåsen är din bästa vän! Säg hejdå till onödiga plastkassar och köp tunnare avfallspåsar istället till hushållssoporna.
  38. Skaffa/fixa en bokbytarhylla (eller klädbytarhylla? Fantasin sätter gränserna) på jobbet och ordna på så sätt en liten liten fin bytesekonomi. Står vissa saker och dammar i byteshyllan alldeles för länge? Ge till närmsta välgörenhetssecondhand!
  39. Verkar datorn eller mobilen ha gett upp hoppet om livet? Sprucken skärm? Lämna in på reparation! Är sällan så fasligt dyrt som man kan tro + klart bättre än att köpa nytt.
  40. Samla på tips och inspiration från alla grymma ekobloggar därute. Du hittar några länkfavoriter HÄR.
  41. Byt ut hud- och hårvård samt smink till naturliga och ekologiska alternativ.
  42. … men använd slut på det du har hemma innan du springer och köper nytt!
  43. Byt ut städgrejerna mot klimatsmartare alternativ. Tvättnötteroch såpa kommer man långt på. Man ska inte förakta alla gamla husmorsknep som finns därute. Google ger dig svar om hur man städar med citron, ättika, vinäger och andra skafferivaror. Och skippa för tusan sköljmedlet!
  44. Handla mat som är i säsong. Billigare, godare och lägre klimatpåverkan. Win.
  45. Se över dina investerade pengar. FairFinanceGuide har gjort en bra genomgång som du hittar HÄR.
  46. Flytta till mindre bostad. Mindre yta att ta i anspråk, att värma upp, underhålla, renovera, städa, köpa möbler och inredning till, etc etc.
  47. Gör en rejäl utrensning hemma och sälj saker på Tradera/loppis eller ge till välgörenhetssecondhand. Då ökar möjligheten att någon annan köper dina begagnade grejer istället för nyproducerat, och färre resurser tas i anspråk.
  48. Byt till ett bättre elbolag och satsa på sol, vind och vatten.
  49. Placera dina pensionspengar I grön innovation. Och känns det för riskabelt se till att de inte hjälper industrier som motverkar en hållbar utveckling, som oljeutvinning, gruvnäring och vapenproduktion.
  50. Bli medlem I flera olika och donera  till miljöorganisationer, barnrättsorganisationer eller annan verksamhet som arbetar för att göra världen bättre. Om du är medlem I Scouterna så är du redan medlem I en!
  51. Odla på balkongen eller i trädgården. Insekter och fåglar blir väldigt glada, luften i staden blir bättre, ja, fördelarna är många. Satsa växter som bin gillar, eller varför inte skaffa ett insektsshotell?
  52. Skriv inte ut saker i onödan. Papper som bara har utskrift på en sida kan återanvändas för exempelvis kvittoredovisningar och liknande istället för att slängas. Något för kontoret kanske?
  53. Säg nej tack till reklam och gratistidningar.
  54. Ge bort gåvor som gör gott för de dom verkligen behöver de (exempelvis Stadsmissionen, Unicef, Rädda Barnen och liknande) i present till polaren som redan har allt eller till värden istället för blommor.
  55. Var lite jobbig och fråga företag/butiker/restauranger om deras miljöarbete och vilka hållbara/ekologiska alternativ de erbjuder. Kunden har alltid rätt!
  56. Återanvänd massor! Presentförpackningar, vadderade kuvert att posta saker i, glasburkar etc. Bunkra dock inte upp för mycket där hemma.
  57. Storkok! Om du ändå värmt upp spisplattor och ugn kan du lika gärna göra mer mat på en gång. Frys in det som blir extra (men låt svalna innan du stoppar in det i frysen).
  58. Försök att kontinuerligt byta ut till bättre alternativ när saker går sönder. T.ex. mindre plast, mindre konventionell bomull etc.
  59. Tro inte att du kan byta ut precis allt därhemma till eko/hållbara alternativ i ett svep. Det kostar. Byt ut vart eftersom saker går sönder eller har gjort sitt – att kasta fullt fungerande saker på tippen bara för att det FINNS bättre alternativ att köpa är inte så smart alla gånger.
  60. Bli inte stressad över att det faktiskt finns SÅ mycket man kan göra, och så mycket MER man kan göra än det jag skrivit i den här listan. Börja nånstans, och fortsätt framåt. Fråga vänner och bekanta som du tycker verkar kunna och göra mycket, den som ställt om brukar vilja hjälpa andra och  berätta hur och varför :)

 

Men vänta, det var inte 100 saker! Nä just det, vi behöver din hjälp! Skicka dina tips till content@scouterna.se så fyller vi på listan!

Ordlista och förklaringar

Ordlista och förklaringar