Hållbar scoutkår

Målet med aktiviteterna är att stötta scouterna att bli aktiva medborgare som tar sitt ansvar för miljön. Det finns ingen åldersgräns för hållbarhet, också vuxna lär sig hela tiden mer om miljöfrågor. Scoutrörelsen bidrar till hållbar utveckling i hela världen. 

Förståelsen för naturen växer och blir starkare genom att lära känna miljön man rör sig i och observerar. Det är viktigt att träna att ta ansvar i miljöfrågor både i sina egna vardagliga beslut och genom att påverka i samhället. Att ta till sig ny kunskap och information ingår såklart också. 
Scoutprogrammet innehåller en stor mängd aktiviteter och material som berör miljön eller tangerar frågan; det gäller bara att komma ihåg att använda dem i verksamheten. För varje åldersgrupp finns aktiviteter som handlar om miljön, det finns dessutom många aktiviteter och tips som också lyfter miljöfrågan indirekt.   

KRITERIERNA: 

• Ledarna i vår scoutkår beaktar punkten i scoutlagen om en scout lär känna och vårdar naturen när de planerar programmet för alla kårens åldersgrupper.  
• Kårens avdelningsledare känner till exempel på miljöaktiviteter i scoutprogrammet som lämpar sig för de åldersgrupper de leder. 
• Utfärder, läger och hajker innehåller regelbundet sådant program som har med hållbarhet, miljö och natur att göra.  
• I veckoverksamheten, under utfärder och på läger tar vi hand om vår natur genom att t.ex. sortera sopor, vårda utrustningen, åka kollektivt och spara energi.  
• Ledarna i kåren ser till att scouterna i de olika åldersgrupperna får möjlighet att öva sig att främja och påverka för en hållbar utveckling. 

Vad vi väljer spelar roll. Mat, från produktion till konsumtion står för en fjärdedel av vårt ekologiska fotavtryck med betydande klimatpåverkan. Men vi kan påverka vad vi äter. En tredjedel av hushållets klimatpåverkan kommer från maten och största delen av utsläppen kommer från konsumtionen av animaliska livsmedel som kött, fisk, ägg och mejeriprodukter. Vad vi väljer att äta har större betydelse än hur långt maten transporterats. Det spelar alltså stor roll vad vi scouter väljer att äta! 

Kriterierna gällande mat för Hållbar scoutkår-certifikatet betonar växtbaserad mat och att minska på matsvinnet. Att äta bara lite kött och mycket grönsaker är enligt forskningen ett sätt att leva hållbart. Vegetarisk mat är dessutom hälsosam. Om kårens matlistor på hajker, läger och seglatser hittills främst har bestått av kötträtter, så är det dags att minska på köttet och övriga animaliska produkter.  

“Planetär hälsokost” är ett sätt att äta på som är en optimal kombination mellan mänsklig hälsa och miljömässig hållbarhet. Konceptet kan kort sammanfattas i fem kriterier:  

• Gott och hälsosamt 

• Ekologiskt, helst från kretsloppsgårdar 

• Mindre animalier, mer grönsaker, baljväxter och fullkorn 

• Lokalt producerat i säsong 

• Minskat svinn 

Enligt WWF är rekommendationen att äta rött kött högst en gång i veckan. Gällande kyckling och fisk är rekommendationen att äta dem ett par gånger i veckan. Den största delen av miljövännens mat är växtbaserad. Läs mera i WWF:s matguide via den här länken. 

Kriterierna för Måltider 

• Ledarna i vår kår uppmuntrar varandra att under evenemangen prioritera och servera mat som består av växtbaserade råvaror.    
• Under kårens utfärder, läger och hajker är åtminstone varannan varm måltid vegetarisk för alla deltagare.   
• Ledarna i vår kår uppmuntrar lägerkockar att lära sig tillreda god och näringsrik vegetarisk mat.   
• Under kårens utfärder, läger och hajker är menyerna planerade så att det uppkommer så lite matsvinn som möjligt. 
• Vi har i förväg tänkt ut hur de matrester som uppkommer under utfärder, hajker eller andra evenemang kan komma till nytta, och erbjuder t.ex. att deltagarna har möjlighet att ta med sig mat hem efter evenemanget. 
• Vi motarbetar matsvinn genom att vi regelbundet använder de äldsta produkterna i kårens skafferi först, är uppmärksamma på om en del matvaror blir stående i skåpet och städar bort gamla produkter om det behövs. 
• För att minimera matsvinnet uppdaterar vi de recept som ofta används i kåren så att mängden mat motsvarar åtgången.    
• Då det är lätt att få tag på närproducerade råvaror, ekologiska och/eller Fairtrade-produkter eller andra certifierade produkter väljer vi att köpa dem. 

Läs mer om hur ni kan starta en hållbarhetsstuga som en studiecirkel genom SENSUS för att reparera, göra om och lära er mer om återbruk och second hand Starta en hållbarhetsstuga | Sensus 

Kriterierna för inköp 

• Då vi skaffar material till kåren beaktas så ofta som möjligt de faktorer som har med ekologi och ansvarsfullhet att göra.   
• Då vi skaffar material till kåren försöker vi välja sådana produkter som har lång livslängd och kan användas mångsidigt.   
• Scouterna tar tillsammans hand om kårens utrustning. När utrustningen varit i bruk ser vi över den och sköter om den så att den är i gott skick för följande användare. Scouterna övar sig på materialvård och lär sig samtidigt hur utrustningen fungerar.   
• Vi bekantar oss med olika slags produktcertifieringar och märkningar och tar dem i beaktande när vi väljer vilka produkter kåren införskaffar.     
• Vi utnyttjar möjligheterna att hyra eller låna sådan utrustning som behövs mera sällan. 
• Inför läger och evenemang försöker vi skaffa sådan utrustning som går att använda flera gånger eller att återvinna. Vi undviker t.ex. att låta tillverka sådant där årtal eller datum syns tydligt och kan inverka begränsande på senare användning även om produkten i sig skulle vara gångbar.    
• Vi printar ut eller trycker upp material bara om det är nödvändigt. 

Vi vill främja en måttfull och hållbar användning av värme och elektricitet. Sverige har ett kallt klimat, men det finns ingen anledning till att det ska känns som en värmebölja inomhus mitt i smällkalla vintern.  Om vi klär oss varmt och drar på yllesockorna går det utmärkt att hålla en lite lägre inomhustemperatur. Det är finns också skäl att stänga av elektriska apparater i kårlokalen eller lägerstugan när den inte används.  En tom lokal eller stuga behöver inte vara särdeles varm. Då ni ger er iväg hem igen kan ni vrida ner temperaturen till grundvärme eller stänga av den helt, beroende på situationen. 

Scouter kan garanterat göra upp eld, men får de lära sig att göra upp eld på rätt sätt? Även många scoutveteraner har som barn lärt sig att tända brasan underifrån, under klabbarna, vilket gör att det uppstår stora mängder småpartiklar som är skadliga för hälsan. Satsa på att alla scouter i kåren lär sig att bygga en brasa och tända den från toppen: de största klabbarna radas längst ner och fnösket läggs på toppen. Då brinner träet rent och partikelutsläppet minskar. 

Kriterierna för kårlokaler och stugor 

• Ledarna i vår kår prioriterar förnybar energi när de gör upp elavtal för våra utrymmen. Om kåren inte kan göra upp ett eget elavtal tar vi reda på hur elavtalet är uppgjort och föreslår, om det behövs, att det förnyas så att elen i fortsättningen är förnybar.  
• Ledarna i vår kår försäkrar sig om att vatten- och avloppssystemen i kårens utrymmen är miljövänliga. Speciellt i stugor som ligger utanför stadens avloppsnät är det viktigt att vi är uppmärksamma på vilka slags tvättmedel som används och vad som händer med vattnet.   
• Vi ser till att utrymmena värms upp på ett förnuftigt sätt t.ex. genom att sänka temperaturen om det är möjligt.    
• Vi har som princip att stänga av all elektronik som inte används.    
• Ledarna i vår kår reder ut om det är nödvändigt eller möjligt att renovera kårens stuga för att förbättra energieffektiviteten där (t.ex. genom att förbättra isoleringen). 
• Vi tar tillsammans väl hand om kårens utrymmen. Kåren sköter om små reparationer och smått byggnadsunderhåll så snart något behöver göras. 
• Scouterna lär sig att göra upp eld på rätt sätt.  

Uppmuntra scouterna till att använda sig av kollektivtrafik, att cykla eller gå till och från kårlokalen. Ifall det inte finns någon lämplig kollektivtrafik till eller från kårlokalen, är det vettigt att skapa ett fungerande samåkningssystem vårdnadshavarna emellan, så att enskilda barn inte blir skjutsade i var sin privatbil. Ledarna bör följa ovanstående principer även i sitt sätt att färdas och på så sätt vara ett gott exempel för en mer hållbar färdmedelkultur i kåren.  

Särskilt ledarmöten är bra att anordna så att det finns möjlighet att delta på distans, om syftet med mötet fortfarande går att uppfylla. Då skapas inga utsläpp alls för resor.  

Kriterierna för resor till scoutmöten 

•  När vi gör en utfärd väljer vi att åka kollektivt, att samåka eller ordna någon annan slags gemensam transport.    
• Vi har under terminen hittat utfärdsmål som ligger i närheten och som det går att cykla eller åka kollektivt till.    
• Under terminen gör vi minst en utfärd till en plats dit deltagarna kan ta sig utan att använda motorfordon. 
• Det är möjligt att delta på distans i kårens ledarmöten. 
• Vi erbjuder varandra skjuts eller gör sällskap i kollektivtrafiken när vi tar oss till kårlokalen, utfärdsmålen eller lägerplatserna. 
• Under åtminstone en av kårens utfärder under terminen gör deltagarna någonting för att kompensera miljön för den koldioxidbelastning som allas resor till utfärden innebar. 
• Vi reser med flygplan eller kryssningsfartyg endast i noggrant övervägda situationer och kompenserar för de koldioxidutsläpp som resorna medför. 

Tänk efter en extra gång vid val av fordon. En väsentlig del av hållbart och miljövänligt resande är att undvika flyg- och kryssningsfartyg. Om lägret ordnas på europeiskt område dit alla scouter ska ta sig tillsammans, så kan resan oftast göras med abonnerad buss eller via tåg. 

Ifall flygplan ändå är det enda rimliga alternativet för att ta sig fram till landet, eller om det krävs flera eller långa resor med kryssningsfartyg för att komma fram, så bör man på en hållbar scoutresa kompensera för de utsläpp som uppstår. 

Kriterierna vid längre resor 

• Då kåren gör en scoutresa känner deltagarna till och följer principerna för hållbart resande. 
• Scoutresan innehåller ett moment där deltagarna utför en god gärning till förmån för det lokala samhället. 
• Den koldioxidbelastning som scoutresan innebär kompenseras på något sätt.