Råd och stöd när något händer

På den här sidan har Trygga Möten sammanfattat råd och riktlinjer för hur scoutkårer och medlemmar bör agera i situationer kopplade till barn och ungas trygghet och säkerhet samt olämpligt ledarskap.

Som medlem, förälder eller scoutkår kan du ringa till Trygga Mötens samordnare för att få råd och stöd i situationer och frågor kopplade till Trygga Möten, så som alla former av kränkningar, övergrepp, oro för barn, psykisk ohälsa och ledaransvar.

Detta stöd finns centralt hos Scouterna under vardagar kl.09:00-16:00 på telefon: 08-568 432 05.

Vid akuta ärenden på kvällar, helger eller under semester kan du kontakta Scouternas journummer på telefon: 08-568 432 22. Scouterna har jourberedskap året om och journumret är ständigt bemannat.

Ring 112 om du behöver akut hjälp som vid livshotande situationer eller pågående brott.

Ring polisen på 114 14 vid brott och händelser som inte är pågående eller akuta. Du kan ringa numret dygnet runt, alla dagar.

Viktigt att tänka på

• Scoutkåren/föreningen ska inte själva försöka utreda misstänkta brott eller andra händelser som borde utredas av socialtjänsten eller polisen.
• I de fall som anmälan ska göras till socialtjänsten eller polisen så ska detta ske så snart som scoutkåren/föreningen känner oro för att ett barn inte har det bra eller misstanke om brott har uppstått. Ibland kan det vara svårt att veta om man har tillräckligt med information för att göra en anmälan till socialtjänsten eller polisen, då kan man ringa in anonymt och rådgöra med socialtjänsten eller polisen.
• Kontakta Trygga mötens samordnare för att få stöd i när och hur ni bör agera utifrån den information ni har.

Polisanmälan

I Scouternas verksamhet kan det uppkomma misstankar om att en deltagare, ledare eller funktionär har utsatts för brott eller begått brott, inom eller utanför verksamheten. Då kan kårstyrelsen eller enskilda medlemmar behöva göra en polisanmälan. Som scoutrörelse tar vi ansvar för hela vår verksamhet och för våra medlemmar.

Polisanmälan görs vid misstanke om brott.
Närhetsprincipen gäller – den som utsatts för brott eller dennes vårdnadshavare anmäler i första hand. Om inte, ska kårstyrelsen eller annan ansvarig göra det. I vissa fall kan Scouterna som organisation göra en polisanmälan.
Scoutkårer och enskilda medlemmar (eller vårdnadshavare) som gör en polisanmälan bör meddela detta till Scouterna centralt. Det är viktigt eftersom Scouterna som organisation då kan stötta kåren i hanteringen och eventuellt stötta kring att hantera media.
Den person som har polisanmälts för brott ska pausas från sitt ledaruppdrag och deltagande i verksamheten under pågående brottsutredning.
Informera inte den misstänkte om polisanmälan om det kan påverka utredningen eller tryggheten i verksamheten.

Oro för barn

Om oro uppstår kring ett barns beteende eller att barnet befinner sig i en utsatt situation bör en orosanmälan göras till socialtjänsten i den kommunen där barnet bor.

Orosanmälan görs vid oro för att ett barn far illa, både inom och utanför scoutverksamheten.
Bevis krävs inte – det är oron man anmäler.
Socialtjänsten i den kommun som barnet bor utreder om barnet behöver stöd.
OBS! Vid misstanke om att det är vårdnadshavare eller annan nära anhörig som utsätter barnet för övergrepp eller på annat sätt behandlar barnet illa ska vårdnadshavare inte informeras då det kan påverka eventuell polis- och socialtjänstutredning. Om det inte finns några misstankar om att det är någon i barnets familj som utsatt barnet bör vårdnadshavare dock kontaktas.

Oro för någons mående

Det kan också finnas oro för en scout eller annan medlem utifrån hur hen mår. Det kan till exempel handla om självskadebeteende eller att någon uttrycker självmordstankar.

Våga fråga - du kommer inte att förvärra personens mående genom att fråga hur den har det.
När det gäller barn och unga bör du kontakta vårdnadshavarna om du får reda på att någon behöver stöd och hjälp med sitt mående.
Om ni känner oro för att vårdnadshavarna inte kan stötta barnets behov utifrån hens mående kan det vara aktuellt att göra en orosanmälan till socialtjänsten.
Om någon uttrycker självmordstankar, se till att personen inte är ensam. Här finns tips på vart man kan få stöd: Vad gör jag när någon vill ta sitt liv? - Mind
Om läget är akut – kontakta 112.

Kommunikation - när något hänt

Överväg noga vilka som bör informeras när en anmälan gjorts till socialtjänsten eller polisen. Information om upprättad anmälan bör inte lämnas till fler än nödvändigt för att skydda inblandade. Ofta räcker det med att i grova drag berätta vad som har hänt och vad scoutkåren/föreningen vidtagit för åtgärder.

För att ge relevant information till relevanta målgrupper vid allvarlig händelse eller kris så kan ni utgå från följande punkter:

Det här har hänt
Det här tycker vi om det
Detta gör vi åt det

Mer information om kommunikation vid kriser hittar du här:

Mall för beredskapsplan

FAQ - anmälan till socialtjänst eller polis

Varför ska anmälan till polis och/eller socialtjänst göras?

Det finns flera skäl att göra en anmälan till polis och/eller socialtjänst. Vad gäller brottsmisstanke så kan det för många ha en stor betydelse att gärningspersonen får ta ansvar för sina handlingar och hindras att utsätta andra för brott igen. En polisanmälan kan ge barn en möjlighet att göra sin egen röst hörd genom att hen får berätta för utomstående personer vad som hänt. Under en polisutredning har den som utsatts för brott också ofta rätt till att få hjälp av ett eget ombud. Att göra en polisanmälan handlar också om att Scouterna alltid tar sitt fulla ansvar för att säkerställa en trygg och säker miljö för våra barn och unga i verksamheten.

Att som kårstyrelse ha kännedom om misstankar om att brott har begåtts eller att barn far illa och ändå avstå från att anmäla till polis eller socialtjänst kan skada medlemmars och allmänhetens förtroende för kåren och utsätta barnet eller andra barn för fortsatt risk. Om kårstyrelsen inte gör en anmälan till polis eller socialtjänst så kommer Scouterna centralt att göra en bedömning av om Scouterna ska göra detta. Scouterna har ett uppdrag att alltid värna våra medlemmars trygghet och säkerhet. Om det finns misstanke om att brott har begåtts och den utsatte och kårstyrelsen motsätter sig att anmäla händelsen är det Scouternas generalsekreterares ansvar att stå för polisanmälan. Samma sak gäller vid misstankar om att ett barn far illa.

Även om polisanmälan görs så kan det vara viktigt att också göra en anmälan till socialtjänsten. Personer under 15 år kan inte åtalas för brott. I vissa fall kan polisutredningar ändå göras när en person under 15 år misstänks ha begått brott. Det gäller framför allt grova sexualbrott och grova våldsbrott. Syftet med sådana utredningar är att ge socialtjänsten underlag för de bedömningar som den behöver göra för att sätta in rätt stöd för den unge. Det viktigaste när det gäller misstänkta förövare under 15 år är alltså att en anmälan till socialtjänsten görs.

Vem ska göra anmälan till polis eller socialtjänst?

Vad gäller polisanmälan så är huvudregeln att gå efter närhetsprincipen, vilket innebär att polisanmälan i första hand ska göras av den utsatte eller dennes vårdnadshavare. Om den utsatte inte vill eller orkar anmäla ska kårstyrelsen göra det istället eftersom kårstyrelsen har ansvar för att bedriva en trygg och säker verksamhet för sina medlemmar. Det gäller både när den utsatta personen är ett barn och när hen är vuxen.

Behöver vi stänga av den som polisanmälts?

Den person som har polisanmälts för brott ska pausas från sitt uppdrag i Scouterna under pågående brottsutredning. Scoutkåren/föreningen eller Scouterna centralt ska också pröva frågan om medlemskap för den som misstänks ha begått brott eller för annat beteende som kan vara oförenligt med medlemskap i Scouterna.

Vad bör vi tänka på efter en eventuell polisanmälan / orosanmälan till socialtjänsten?

Scoutkåren/föreningen ska efter anmälan fokusera på sitt uppdrag: att se till att genomföra en bra scoutverksamhet. Dock kan händelsen innebära att ni behöver ha kontakter och möten med berörda deltagare, vårdnadshavare, scoutavdelningar, ledare och funktionärer samt föräldramöten. Syftet ska då vara att genomföra scoutverksamhet för barn och unga samt att pröva ifrågasatta ledares och funktionärers fortsatta engagemang och medlemskap i rörelsen.

Det kan ibland vara svårt att bedöma hur man ska hantera situationen inom scoutkåren/föreningen, särskilt om det finns misstankar om att ett barn har utsatts för brott inom den egna scoutverksamheten. Trygga Mötens samordnare kan hjälpa till med att tänka och planera för hur scoutkåren/föreningen hanterar situationen på bästa sätt för att upprätthålla en trygg och säker verksamhet.

Vad finns det för stöd för den som utsatts för brott?

Scoutkåren/föreningen eller Scouterna centralt ger inte kvalificerat stöd eller medicinsk vård till personer som har utsatts för brott eller har utsatts för andra påfrestningar eller övergrepp. Scouterna centralt kan hjälpa till att länka till vård och stöd som ges genom samhällets försorg eller till ideella organisationer. Kontakta Trygga mötens samordnare för att få stöd i detta. En organisation som är bra att känna till är Brottsofferjouren. De arbetar med att ge medmänskligt och praktiskt stöd till den som är brottsutsatt, vittne eller anhörig. Stödet är helt gratis och anonymt om man vill.

Ring 116 006 eller chatta med dem på deras hemsida: Brottsofferjouren – Stöd för brottsoffer, vittnen & anhöriga.

Ytterligare stöd kan ni hitta mer information om här: Hjälp och stöd hos andra organisationer – Scouterna

Vad finns det för olika typer av övergrepp?

Fysiska övergrepp
Psykiska övergrepp
Sexuella övergrepp
Hot / våld
Olämplighet / förtroendekris

Vad gör jag om jag misstänker att något barn eller ungdom blivit utsatt för övergrepp, i eller utanför den egna verksamheten?

Jag skriver ned vad jag har sett/ hört och hur jag har agerat.
Jag pratar med ordförande och/eller en annan ledare jag litar på om vad som väckt mina misstankar eller vad jag har fått berättat för mig. Om du inte vill prata med någon i kåren kan du kontakta Trygga Mötens samordnare på Scouterna på telefon: 08-568 432 05.
Om det rör sig om en brottslig gärning, polisanmäl händelsen så snart som möjligt.
Jag undersöker eller utreder inte själv! Jag dömer inte någon på förhand.
Misstankar om övergrepp som sker mellan barn bör även anmälas till socialtjänsten. Barnets säkerhet är av yttersta vikt och går före all annan hänsyn.

Vad gör jag om barnet själv berättar om övergrepp eller kränkningar?

Jag tror på det barnet berättar.
Jag värderar inte och förhåller mig så neutral som möjligt.
Jag ställer inga ledande frågor och ger inga löften om tystnad eller lösningar.
Efter samtalet skriver jag ned vad barnet har berättat.
Jag diskuterar sedan vidare med kårens ordförande, annan ledare/vuxen person om hur vi ska gå vidare. Om du inte vill prata med någon i kåren kan du kontakta Trygga Mötens samordnare på Scouterna på telefon: 08-568 432 05.
Barnets vårdnadshavare bör informeras omgående om det som hänt så länge det inte finns misstankar om att det är vårdnadshavarna som misstänks för övergrepp mot barnet.

Ska berörda deltagare, vårdnadshavare, ledare eller funktionärer informeras om att anmälan görs?

Om berörda deltagare, vårdnadshavare, ledare eller funktionärer ska informeras när en anmälan till socialtjänsten eller polisen görs beror på vad anmälan handlar om och får avgöras från fall till fall. Det avgörande är att information om anmälan inte ska lämnas till någon om socialtjänstens eller polisens utredning riskerar att påverkas av att någon får veta att anmälan har gjorts eller om sådan information riskerar att påverka ett barns säkerhet och trygghet. Det innebär att den som misstänks ha begått brott mot annan person oftast inte ska informeras eftersom det innebär en risk för att den personen försöker påverka den utsatta personen eller andra.