Jamboree26 – stunder av lycka

Text: Maria Widehed, Foto: Emil Malmborg

Det luktar nykokt gröt och sommarfuktigt gräs. En scout letar efter sin vattenflaska. En annan försöker göra en vänskapsknop på halsduken i sista stund. Över hela lägerområdet hörs röster från patruller som är på väg mot dagens första programpass.

Jamboree26 är igång. För bara några dagar sedan var Norra Åsum ett stort, tomt fält utanför Kristianstad i Skåne. Nu är platsen en stad, efter en invigning där tusentals händer svajade i luften till Medinas musik. Och där scouter över hela fältet ropade sig hesa med "Oggy Oggy Oggy! Oi Oi Oi!". Under en vecka bor omkring 18 000 scouter, ledare och funktionärer här. Gatuskyltar har kommit upp som visar att vi nu går längs med Bästisboulevarden, som korsar Kompisgatan.

Äventyrarna Emilia och Lidia från Nacka Equmenia ska proväta torkade larver.

– De smakar ungefär som riskakor med pizzasmak, tycker Emilia.
– Och titta, den här har nästan ett ansikte! utbrister Lidia.

Båda tycker att det var ganska gott.

– Höger om, ett, två, tre. Najs! Scoutapplåd! ropar ledare Yonan.

I ett skogsbryn tar sig skrattande SOSF-scouter fram på tandemskidor iklädda hörselkåpor. Sex kårer från Suryoyo Ortodoxa Scoutförbund har i år åkt på jamboree tillsammans.

– Det här är första gången vi är med på en svensk jamboree. Det är så häftigt! berättar Yonan.

Kanske är det roligast kring tälten.

– Vi har haft väldigt roligt på byn, med Yatzy, Uno och framför allt väldigt mycket vattenkrig i värmen, säger Breskela.

En eftermiddag mitt i lägerveckan är det extra högt tempo ute i byarna. Det verkar som om varenda scout är igång och surrar någonting. På kvällen är det nämligen dags för jamboreens Tillsammansfest där varje by för en kväll förvandlas från en plats för sömn och måltider till ytor för utmaningar, smakprov och hinderbanor.

I många byar sitter fotoväggar. Ärentuna och Lyckebo scoutkår lät besökarna fira ”jul i juli” med dans runt granen. Dalakårerna ordnade skidåkning på gräs i sann Vasaloppsanda. I by 246 kunde man svinga sig i lian till en hängbro, och på andra sidan Kompisvägen stod ett högt utkikstorn. En sjöscoutkår serverade popcorn, en annan öppnade ett karaoketält och i by 120 skapade scouter en stor, färgglad vävning tillsammans. Och så mitt i allt:

– Kom och smaka surströmming!

Luleå-Hertsön scoutkår bjuder och många modiga scouter vågar testa. Nu får de surströmmingsmärket.

En förmiddag tar vi oss till lägrets stora torg: Hjärtat. Här finns en juicebar, klättervägg, lägerkyrka, spelhall och till och med en egen radiostation.

Inne på juicebaren har dagens två smaker fått namnen Berry banana och Ginger glow. På eftermiddagen ringlar kön lång mellan plastpalmer och lastpallsbyggda soffor. De är fyllda av scouter som vill ta en svalkande paus i en solstol eller hängmatta.

Vid torget finns också en gulmålad plåtcontainer. Och så en bit bort: Tre lastpallar med en liten låda ovanpå som innehåller en vit, fast telefon. Lägerradiochef Patricia Ståhl lyfter på luren. Hon berättar att jättemånga scouter använder telefonerna för att ringa in till radiostationen. Finlands jamboreechef, politiker och nyfikna scouter har bland annat besökt sändningarna.

– Det roliga med att ha jamborreradio är att man får möjlighet att ta del av så många scouters lägerupplevelser genom radion, säger Patricia.

Inne i radiocontainern sänder Attle Käck Karlsson och Florenz Sörling lägerradio.

– Det är många scouter från andra länder som har varit nyfikna, berättar Attle.

Vi kikar in i spelhallen på torget. Här lyser färgglada lampor och vimplar täcker hela taket. Det myllrar av besökare som alla är här för att lösa kluriga utmaningar, tävla och ta sig an tekniska uppdrag. Spårare Arvid, Eslövs scoutkår, är en. Han sitter koncentrerat redo att rulla bollarna i hålen så att bilar rör sig framåt i ett race.

– Det är så kul att få göra så många olika aktiviteter på en jamboree, som detta. Stora läger är roligare. Fast ibland kan det vara för stort och man vill vara själv, då lägger jag mig och vilar i portalen, säger han.

Hallen är fylld till bredden av scouter och uppfinningar. Några spelmaskiner är tjugo år gamla. Maskinerna tillhör Equmenia i Orrefors där Magnus Ripheden fortsätter bygga nya tillsammans med tre andra. De testar alltid sina idéer på scouterna i kåren.

– Det är perfekt med scouterna när man har en idé. De är bra på att lösa problem, säger Magnus.

Flera maskiner är nybyggda inför jamboreen.

– Vi är överraskade av hur mycket folk som är här i spelhallen om dagarna. Man somnar direkt på kvällen, om man säger så.

Längst bort på området väntar Riktningarnas borg. För att komma in måste scouterna besöka fyra väktare. Självkännaren ställer frågor om vem du är. Rättvisaren handlar om rätt och fel. Vandraren visar vägen framåt. Och Stjärnskådaren ställer frågor om tro, hopp och framtid.

När scouterna samlat nycklarna öppnas portarna. Här väntar en plats för att fundera ut nästa väg. Det gör man förstås bäst i hängmattor och med popcorn.

– Det var väldigt skönt att få känna och prata en stund, inte bara klura och tänka som man har gjort på många andra programpass, säger utmanaren Tanja.

Hon har landat i skuggan intill en hängmatta. Kanske är det extra skönt eftersom scouterna kom in i tälten först vid tre på natten kvällen innan. Utmanarhubben är nämligen riktigt kul om kvällarna, får vi höra.

– På dagarna löser vi uppgifter ihop och lever lägerliv, det är som en uppladdning. Sen är kvällen utmanarnas tid för att vara sociala. Det är då vi hittar djupa connections, säger Elsa.

– Lägerstämningen på jamboreen är skön. Vi är i en scoutbubbla nu av sömn och lycka. Det är ingen som bryr sig om sociala medier och ingen som vill åka hem, säger Emilia.

För en vecka sedan kände många i patrullen bara varandra. Nu är ryggsäckarna fulla av swoppade märken, scoutskjortorna är smutsigare och det är svårt att hitta rena strumpor i tälten. Någon har lärt sig att surra en portal. Någon har vågat prata engelska för första gången.

När alla 18 000 scouter samlats tätt en sista gång under avslutningen håller kungen tal. Han påminner om att scouter aldrig är ensamma. ”Ni vet ju om att det finns 60 miljoner scouter runt omkring i världen som är era vänner”, säger han innan han avslutar med Raketen. Ett jubel exploderar över fältet.

Snart rivs tälten, slanorna lastas och det är dags att längta till nästa sommarläger. På en anslagstavla har någon tejpat upp vita papper och frågat ”Vilka erfarenheter tar du med dig hem?”.

”Att läger är skitkul” har någon skrivit med röd penna längst ner till höger. ”Det är lätt att hitta kompisar” skriver någon annan. Och i mitten står det ”att man kan skaffa kompisar genom att bara prata med främlingar”.

600 000
ideella timmar. Så mycket tid har lagts av funktionärer och ledare för att skapa scoutlägret. Det motsvarar 300 heltidsjobb under ett år.

800
scouter. Så många åkte med ett eget SJ-tåg till Jamboree26. Det var flera scoutkårer inom Equmenia som valt att chartra specialtåg för att resa tillsammans till lägret.

12
kilometer. Så långt räckte alla köttbullar, fiskbullar, kycklingbullar och plantbullar som åts under jamboreen.

800
kilo bananskal blev det. Och nästan en hel container fylld med grillost.