Allt vi gör tillsammans med scouterna är program. Att laga sin egen mat på lägret likväl som att vara med på scoutkårens årsmöte bidrar till scoutens utveckling och är en del av programmet.

Det som är speciellt med scoutprogrammet är att det inte bara består av vad vi gör (våra aktiviteter), utan också varför vi gör det (våra mål och syften) och hur vi gör det (scoutmetoden, vår pedagogik). Genom att tänka igenom varför och hur vi genomför en aktivitet i Scouterna ser vi till att scouterna utmanas på sin nivå och efter sina förutsättningar. Det kan exempelvis handla om på vilket sätt scouterna delas in i patruller, varför en hajk är upplagd som den är eller vilka symboler vi använder.

Varför?

Varför är syftet med att vi gör en speciell aktivitet och svarar helt enkelt på frågan hur scouterna kommer att växa som individer. Programmet innehåller 14 målspår som beskriver hur vi vill hjälpa barn och unga att utvecklas i Scouterna. Målspåren är till för att hjälpa dig som ledare att veta vart du ska sikta.

Hur?

Hur handlar om vår pedagogik, scoutmetoden. Scoutmetoden består av sju delar och innehåller allt ifrån ett system för att jobba med små grupper (patruller) till ett sätt att jobba med symboler och en egen lag fylld av goda värderingar.

Vad?

När vi har med oss målen (varför), och hur vi ska lägga upp det vi gör, kan vi utifrån det skapa roliga och utvecklande aktiviteter, alltså vad vi gör med våra scouter. Kom ihåg att scoutprogrammet fungerar som stöd och hjälp för dig som ledare.

Nya terminsprogram

Nya terminsprogram

Målspår

Målspår

I Scouterna får barn och unga möjlighet att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och allt vi gör bidrar i olika stor utsträckning till scoutens personliga utveckling. När vi pratar om personlig utveckling i Scouterna menar vi att vi vill hjälpa och stimulera unga människor att utvecklas inom fem olika områden: i tanken, som en del i en grupp, i sina relationer med andra, i sin tro och rent kroppsligt.

14 målspår

För att göra det lättare att hjälpa barn och unga att utvecklas inom dessa fem områden så finns det 14 målspår. Man kan se på målspåren som mål utlagda längs ett spår, som går från spårarscout till roverscout, där varje åldersgrupp får mål som är anpassade till deras nivå och förmåga. Genom att arbeta med målspåren stegras programmet automatiskt i svårighetsgrad från åldersgrupp till åldersgrupp och vi får med alla de fem områdena för personlig utveckling.

Några av målspåren påminner om varandra och är därför grupperade tillsammans och har samma färg. Under en termin är det bra att fokusera på  3-5 målspår. Välj målspår från olika ballonggrupper men tänk på att scouten under en till exempel sin spårartid ska få jobba med alla målspår.

Varje målspår är viktigt och bidrar på sitt särskilda vis till scoutens utveckling, och de kan därför inte ersätta varandra. Tillsammans gör målspåren att scouten lyfter och utvecklas vidare i sitt liv. Alla målspår behövs och om något av målspåren struntas i  lyfter scouten inte lika högt mot skyarna. Går alla ballonger sönder faller hon eller han platt på marken.

Målspår

Ta hand om sin kropp

Målspåret Ta hand om sin kropp handlar om att ha kunskap om hur kroppen påverkas av olika saker, både på insidan och på utsidan. I Scouterna utmanas vi och får tänja våra gränser så att vi får en chans att lära oss vad våra kroppar behöver.

Exempel på aktivitet: Ordna en överlevnadshajk och fundera på hur kroppen reagerar utan näring eller utan viss typ av mat.

Fysiska utmaningar

Den som vågar utmana sig själv har alla chanser att vinna, lära sig mer om sig själv och utvecklas på alla möjliga och omöjliga sätt. Målspåret Fysiska utmaningar handlar både om stora saker som att genomföra en fjällvandring eller en segling, men också att tänja sina gränser genom att prova klättring, pyssla eller fixa något hantverk.

Exempel på aktivitet: Prova på en ny utmaning, till exempel tenntrådsbroderi, havskajak, origami, klättring, smide eller mountainbike.

Förståelse för omvärlden

Scouterna vill bidra till att skapa en bättre värld. Det är lätt att tänka att det betyder att vi vill utrota fattigdom och skapa fred på jorden – och det stämmer, Scouterna är en fredsrörelse. Lika viktigt är det också att tänka på vår närmiljö som omvärlden. För målspåret Förståelse för omvärlden handlar både om det som är nära och det som är långt borta. Det handlar om att förstå varför det finns orättvisor i världen och hur man på bästa sätt kan leva för att förebygga nya orättvisor och minska de som råder. En människa kan inte göra allt, men alla kan göra något.

Exempel på aktivitet: Gör charader som bygger på Milleniemålen. Låt scouterna gissa vilket milleniemål som gestaltas.

 

Känsla för naturen

För många är friluftsliv synonymt med scouting. Vår verksamhet bedrivs ofta ute i naturen och för Scouterna är friluftslivet ett sätt att hjälpa unga människor att utvecklas. Genom målspåret Känsla för naturen upptäcker vi naturen och lär oss att känna trygghet i den och att använda den som ett andrum för att få ny kraft och energi. Genom att lära kännna naturen får du också en relation till den och vill ta hand om den.

Exempel på aktivitet: Scouterna plocka fina naturföremål som ni sedan använder som pysselmaterial. Tänk på att det går bra att fortsätta vara ute när det är dags för pysslet!

Aktiv i samhället

Målspåret Aktiv i samhället hänger tätt ihop med att utveckla en känsla för naturen och att få en förståelse för omvärlden. Att vara aktiv i sammhället handlar också om demokrati och att se till att bidra i beslut som rör dig – i Scouterna och i världen omkring dig. Vi vill att scouterna engagerar sig i frågor som de brinner för, för att på så sätt bidra till en bättre värld.

Exempel på aktivitet: Tag kontakt med Stadsmissionen eller liknande organisation och diskutera vad ni kan bidra med i deras verksamhet.

Relationer

I Scouterna vill vi ge barn och unga de verktyg som behövs för att utveckla bra relationer till jämnåriga, yngre och äldre. Det är det som målspåret Relationer handlar om. Genom att jobba med målspåret får scouterna fundera, diskutera och umgås med andra människor så att de kan få en större förståelse och lätt visa vad de känner och tycker.

Exempel på aktivitet: Gör rollspel eller charader och uttryck känslor. Börja med att överdriva känslorna och spela dem mindre och mindre. Hur lite behövs för att de andra ska förstå vilken känsla det är?

Aktiv i gruppen

I Scouterna arbetar vi mycket i grupper. Särskilt de små grupperna får mycket plats, eftersom vi fokuserar på patrullarbete. Därför är det viktigt att man försöker tänka på hur man ska bete sig i en grupp, och hur man själv bidrar. Målspåret Aktiv i gruppen handlar mycket om precis det – att ta en aktiv roll i patrullen utifrån sina egna förutsättningar. Kombinationen av flera scouter som är aktiva i gruppen och ett bra ledarskap är förutsättningar för ett bra samarbete.

Exempel på aktivitet: Ge alla scouter i patrullen en påhittad funktionsnedsättning, till exempel att vara döv, stum, inte kunna gå eller bara ha en arm, och prova att laga mat och äta tillsammans.

Ledarskap

Ledarskap är en viktig och naturlig del av scouting. Redan som spårarscout får man börja öva på att leda sina kompisar och allt eftersom man växer utvecklas ledarskapet. Målspåret Ledarskap handlar om att ge scouterna tillfälle att öva på att leda andra och att se och motverka till exempel härskartekniker och annat som hämmar gruppens utveckling.

Exempel på aktivitet: Låt en scout leda patrullen i en lek, ansvara för att sätta upp ett tält eller hålla i en ceremoni eller andakt.

Problemlösning

Genom att arbeta med målspåret Problemlösning får scouterna erfarenhet och lär sig olika metoder för problemlösning som passar både i och utanför Scouterna. Det kan handla om både praktiska och teoretiska problem som behöver en lösning.

Exempel på aktivitet: Anordna en organisationstävling med kluriga uppgifter att lösa.

Fantasi och kreativt uttryck

Målspåret Fantasi och kreativt uttryck handlar om att försvinna in i fantasins förtrollade värld och låta kreativiteten flöda. Det kan göras på massor av olika sätt. Det kan handla om att sjunga och spela teater, men också att skapa teman till en hajk, lära sig sticka, tillverka något i läder eller göra en egen bilderbok.

Exempel på aktivitet: Låt scouterna skapa och leva sig in i patrullnamn, patrullsymbol och terminsteman. Bygg tillsammans ett symboliskt ramverk för er avdelning.

 

Kritiskt tänkande

Vi lever i ett informations-samhälle med ett ständigt överflöd av intryck och budskap. Då är det viktigt att kunna sålla och vara kritisk till den information vi får. Målspåret Kritiskt tänkande handlar om att ta till sig information och budskap från olika håll och sedan kunna analysera informationen och bilda sig en egen uppfattning utifrån den.

Exempel på aktivitet: Ge era scouter ett gäng uppgifter. Låt scouterna granska rimligheten i uppgifterna och se om det alltid går att lita på ledaren.

Egna värderingar

Våra värderingar hänger ihop med vilka vi är och varifrån vi kommer. De handlar om vår identitet och växer fram från att vi är små. Värderingarna avgörs av vad vi tycker är viktigt. Hur lever vi och hur vill vi leva våra liv? Framför allt handlar värderingarna om hur vi vill leva tillsammans med andra. Målspåret Egna värderingar fokuserar på våra egna personliga ställningstaganden och hur vi relaterar dem till scoutings värdegrund.

Exempel på aktivitet: Försätt scouterna i situationer där de kanske tvingas bryta mot sina värderingar, till exempel genom rollspelsövningar. Reflektera efteråt hur det kändes.

Existens

Att prata om livets stora frågor är också ett sätt att lära känna sig själv. Att tvingas fundera på vad du tror på eller vilken typ av liv du lever gör att du känner dig tryggare i vem du är och det blir lättare att ta ställning även utanför Scouterna. Därför jobbar vi med med målspåret Existens. Kom ihåg att inga frågor är för stora för att pratas om, så se till att allas funderingar blir tagna på allvar.

Exempel på aktivitet: Upplev fenomen och starka naturupplevelser tillsammans, till exempel att havet är stort, norrsken, stjärnhimlen osv. Upplevelser likt detta kan bidra till att funderingar om min roll och plats i världen väcks.

 

Självinsikt och självkänsla

För att utvecklas behöver du lära känna dig själv, och det gör vi med målspåret Självinsikt och självkänsla. Självinsikt betyder att känna sig själv, att veta vad just du tycker om att göra, vad du tycker är viktigt, vad du känner och vad du klarar av. Självkänsla är att veta att du duger som du är. Både självinsikt och självkänsla är viktigt både för att må bra och för att lyckas med det man vill göra i livet.

Exempel på aktivitet: Lägg märke till hur ni hanterar stressade situationer på en hajk eller ett läger, ge feedback till varandra efter och diskutera olika sätt att hantera stress.

Scoutmetoden

Scoutmetoden

Vad är det som är speciellt med Scouterna? Kan man göra vad som helst i Scouterna? Det är två frågor som dyker upp då och då. Självklart är det viktigt varför (mål) vi gör något och vad (aktiviteterna) vi gör, men bilden blir knappast komplett utan ett hur. Scoutmetoden är en av de saker som gör scouting till scouting i hela världen. Vad man gör i Scouterna i olika länder kan skilja sig väldigt mycket åt. Men så länge det görs enligt scoutmetoden och har som mål att hjälpa barn och unga att utvecklas så är det scouting.

 

Scoutmetoden

Patrullsystemet

I princip allt scouterna gör, under scoutmöten, på hajker och på läger, gör de i patruller. En patrull består av fem till åtta scouter som är tillsammans i en och samma patrull under en längre tid. Det gör att alla hinner hitta sin roll i gruppen och kan känna trygghet och stöd i patrullen.

Olika roller

Scouterna i patrullen har olika roller och det medför att han eller hon känner sig behövd i patrullen och växer med det ansvar rollen innebär. De olika rollerna i en patrull kan till exempel vara patrulledare, ekonomiansvarig, sjukvårdsansvarig, webbansvarig, navigatör eller materialansvarig. Exakt vilka roller som finns beror på vilka roller patrullen behöver, och hur gamla scouterna är.

I de yngre åldrarna är det ledaren som utser scouter till de olika rollerna. Scouterna byter roller tillräckligt ofta så att alla får chans att prova rollerna de tycker verkar roliga. Från äventyraråldern och uppåt bestämmer patrullen själv vem som ska ha vilken roll. Ledarna stöttar processen och ser till att scouterna får roller som passar dem.

Patrulledare

I alla åldrar och i alla patruller finns rollen som patrulledare. Patrulledarens ansvar varierar beroende på scouternas ålder. Patrulledaren är en av scouterna i patrullen och detta är en av de viktigaste möjligheter vi ger scouterna att öva ledarskap i verkligheten.

Styrkan i patrullen

I en fungerande patrull får scouterna öva på att leda sina kompisar men också att bli ledd av andra. I patrullen är det enkelt att öva på demokrati och att lyssna på och samarbete med andra. Scouterna får i patrullen ett tryggt sammanhang och vågar testa nya saker tillsammans. På så  sätt växer och utvecklas de som individer.

Scoutlag och scoutlöfte

Scoutlagen uttrycker vår gemensamma värdegrund och dess ideal ska genomsyra allt vi gör. Att vara en god kamrat innebär till exempel att inte mobba, att möta svårigheter med gott humör kan innebära att våga utmana sig själv. Det är du som scoutledare som ansvarar för att påminna scouterna om vår scoutlag så att dess värderingar styr vårt förhållningssätt och inte bara blir en högtidlig text uppsatt på väggen i scoutlokalen.

Reflektion kring lag och löfte

Varje scout ska få möjlighet att reflektera över innehållet i scoutlagen och göra den till sin egen. Genom att få diskutera scoutlagen och vilka värderingar som finns beskrivna i den med sina scoutkompisar kommer var och en hitta sitt egna förhållningssätt. Scoutlöftet är ett personligt ställningstagande att för resten av livet lova att göra sitt bästa för att leva efter scoutlagens värderingar, både i och utanför Scouterna. Att avlägga ett sådant löfte är en del i att bygga sin identitet och görs när scouten är mogen och redo för detta. En lämplig riktlinje är att en första möjlighet att avlägga scoutlöftet ges i äventyraråldern.

Learning by doing

Inom Scouterna sysslar vi inte med traditionell undervisning utan vi vill istället att scouterna ska få göra spännande erfarenheter och utvecklas genom dem. Scoutings grundare förklarade learning by doing som ”learning from within, not teaching from without”. Det innebär att vi lär oss saker genom att pröva dem i praktiken. Ska vi lära oss att hugga ved gör vi det vid huggkubben med yxan i handen och får på så sätt kunskapen genom att pröva på riktigt.

Scouterna lär sig genom att delta i planering, genomförande och utvärdering av alla de aktiviteter vi gör i Scouterna. Vi låter dem reflektera över sina upplevelser vilket innebär att de får större insikt om sig själva och sin personliga utveckling samt om sin omvärld och sin relation till den.

Symboliskt ramverk

I Scouterna har vi många symboler som skapar tillhörighet på olika nivåer. Det är till exempel scoutdräkt, patrullsymbol och märken. Vi har också ceremonier som invigningar, andakter och märkesutdelningar, alla dessa innebär att vi ger utrymme för eftertanke och gemenskap.

Genom att välja ett ledmotiv som binder ihop patrullnamn, avdelningsnamn och aktiviteter under en termin skapar vi en helhet – ett symboliskt ramverk som är grunden för fantasi, tillhörighet och eftertanke. Symboler och ceremonier på ett läger kan innebära att vi väljer ett tema som får genomsyra allt, från aktiviteter och lägerbål till matlagning och lägerplats. Oavsett om det är Harry Potter – tema, miljötema eller vikingar som utgör ramverket är det viktigt att reflektera över vilka signaler det sänder ut, så att de är i samklang med våra värderingar.

Lokalt och globalt samhällsengagemang

Scouternas syfte är att göra unga redo för livet och att vara redo innebär bland annat att personligen engagera sig i sin omvärld. När det gäller lokalt och globalt samhällsengagemang är det scoutens personliga engagemang som är det viktiga. Det är möjligheten att själv få göra en insats som föder lust att fortsätta engagera sig och göra skillnad i samhället.

Scouter finns runt om i världen och som scout har man oändliga möjligheter att lära känna sin omvärld genom möten med människor från olika kulturer. Det finns stora möjligheter att inom scouternas regi resa utomlands, något som ger scouterna nya erfarenheter, ökar deras förståelse för omvärlden och hjälper dem att växa som människor. Det är också viktigt att komma ihåg att det är minst lika viktigt och lärorikt att engagera sig i det som är geografiskt nära – det lokala samhällsengagemanget.

Som metod handlar samhällsengagemang om att få göra aktiva insatser, om att möta andra människor och om att ta ställning. Som rörelse är Scouterna partipolitiskt obunden men vi är inte opolitiska. Scouterna utmanas att ta ställning i olika frågor och kanske väljer några att uttrycka detta engagemang i andra organisationer.

Stödjande och lyssnande ledarskap

Att vara en stödjande och lyssnande scoutledare innebär att ge utrymme åt scouterna att forma sin verksamhet. Scouterna får möjlighet och förutsättningar för att kunna vara med och påverka vad terminen ska innehålla och programmet bygger på scouternas synpunkter och önskemål.

Det stödjande och lyssnande ledarskapet handlar också om att se alla scouter med deras respektive styrkor och svagheter samt att uppmuntra dem till utveckling och engagemang. När det stödjande och lyssnande ledarskapet fungerar bra känner sig alla scouter behövda och viktiga och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar.

Du som scoutledare har en viktig roll som föredöme. Du kan inte förvänta dig att scouterna gör som du säger om du inte själv agerar så. Det ställer krav på att du som scoutledare har ett schysst bemötande, behandlar alla med respekt och säger ifrån om någon brister i sitt omdöme.

Friluftsliv

Friluftsliv kan vara allt ifrån att gå i skogen bakom skolan någon timme och undersöka insekter, till att segla över Atlanten eller bestiga Mount Everest. Det mesta av det vi gör i Scouterna gör vi utomhus; friluftslivet är vår arena.

Genom friluftslivet möter scouterna i patrullen utmaningar som uppmuntrar till samarbete och kreativ problemlösning. I naturen utsätts man för förhållanden som man inte alltid kan förbereda sig för. Vädrets och naturens makter kommer alltid att ge oss utmaningar som i sin tur leder till utveckling.

Att vistas i naturen ger både barn och vuxna en chans att varva ner och koppla av. Även unga människor lever stressade liv med många intryck och livet utomhus är avskalat och enkelt. Friluftslivet kan vara en väg till ett lugn som inte finns på så många platser i samhället. Se till att skapa tillfällen då du tillsammans med dina scouter sitter runt en lägereld, tittar på stjärnorna, lyssnar på vindens sus och kanske pratar om livets mysterier!

Mer friluftsliv och aktiviteter kan du läsa om under Tema friluftsliv »

Programstöd

Programstöd

Som scoutledare har du i uppgift att hjälpa barn och ungdomar att utvecklas och ge dem upplevelser utöver det vanliga. För att hjälpa dig i detta viktiga arbete finns ett omfattande programstöd. Till dig som scoutledare finns boken ”Ledaren – gör dig redo”. I boken kan du fördjupa dig i scoutledarrollen, läsa mer om målspåren, scoutmetoden och märkessystemet. Du får också konkreta tips och verktyg för att planera scoutverksamheten.

Här finns ett blädderexemplar av Ledarboken

En bok för varje åldersgrupp

Varje åldersgrupp har också fått en egen bok. Böckerna är fulla av inspiration och tips på vad scouting kan vara för respektive åldersgrupp. Tanken är att varje scout ska få sin egen bok som hen kan använda på scoutmötet eller ta med sig hem. Åldersgruppsböckerna presenteras på respektive åldersgrupps sida. Där får du också tips på hur du kan använda dem i verksamheten.

Här finns blädderexemplar av respektive bok:

Spårarboken
Upptäckten
Äventyrarnas handbok
Våga utmana

 

Få böckerna kostnadsfritt

Genom ett fantastiskt samarbete med studieförbundet Sensus kan varje scout och scoutledare få aktuella böcker gratis. Det enda ni behöver göra är att registrera er verksamhet som studiecirkel under två terminer. Ni behöver inte skriva egna studieplaner eftersom scouternas böcker utgör studieplan. Ni kan starta nya cirklar varje termin vilket gör att nya scouter och scouter som byter åldersgrupp får de böcker som de ska ha.

Läs mer om hur du gör för att starta studiecirkel

Terminsprogram

För åldersgrupperna Spårare, Upptäckare och Äventyrare finns det ett antal färdiga terminsprogram som du kan använda dig av. Terminsprogrammen beskriver tio färdiga möten samt en hajk. Dessa program är bra att använda för dig som är ny scoutledare och som kanske inte är helt insatt i Scouternas program än. Låt dig inspireras, plocka de möten du tycker är extra bra och fyll gärna på med egna aktiviteter. Tänk på att involvera scouterna när ni planerar vad ni ska göra under terminen. Under varje åldersgrupps sida kan du ladda ner just deras terminsprogram.

Aktivitetsbanken

Aktivitetsbanken är en metodbank som innehåller över 800 aktiviteter du kan göra med dina scouter. Du kan avgränsa din sökning och få fram aktiviteter som kopplar till exempel till olika målspår, tidsåtgång eller åldersgrupp. Aktivitetsbankens innehåll byggs på kontinuerligt och om du har en bra aktivitet som du vill dela med dig av har du möjlighet att lägga in denna aktivitet i banken.

Sök efter aktiviteter i Aktivitetsbanken

Temamaterial

Scoutens förhållningssätt till alkohol är något som vi arbetar med i Scouterna och det är en del av att göra unga redo för livet. I boken ”Nykter Scout” får du en bild av alkoholens roll i samhället och hur vi påverkas av alkohol i olika sammanhang. Du som scoutledare får ett stöd i att arbeta förebyggande.

”Glöd – scouting på kristen grund” riktar sig till alla som är intresserade av att arbeta med scouting och kristen tro, oberoende av om man själv är troende eller är nyfiken på kristen tro. Boken vill utmana dig att tänka nya tankar och reflektera över hur du och din kår arbetar med kristen tro.

Märken

Märken

Märken

Scouternas märkessystem ska vara ett stöd för att hjälpa ledare och scouter att planera och genomföra scoutprogrammet och därigenom uppmuntra den personliga utvecklingen. Efter ett genomfört projekt, en viss termin eller när scouterna lärt sig något tillsammans fungerar ett märke eller någon annan symbol som ett minne. På det sättet är märket eller symbolen så mycket mer än själva tygbiten.

Utbildning

Utbildning